Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 46. Lördagen den 24 Februari 1810 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(184)
gen om Galilei Hertigdöme, tvål ett Hertigdöme in parthus infideiium som. ej kan
tagas i de.stttning,.,men.sin icke desto nnnoee åt- ett land af betydlig storlek
Qm for öfrigt deßa namn i oci) idi- sigsjelfroa ganska swagt formatet-minnet as
de män af hloilka de ära lånta, sli gisloa de litwal Litteratören tillfälle att tala der-
om och att tidtals återkalla minnet af deßa män.
Aitteikdoters
E La Fontaines- DnelL ·
- , n gammal Dragonfaptenz wid naan poignam hade fattat mycken evänskap söt
sLa Fontaine’s hus, och tillbragte många af sina lediga stunder hos hans fen. Den-
ne Ossicer tvar ingenting mindre än stuntimmersfarl, och hade haan ålder och lynne
hade kunnat göra den mest mißtånlsamme man ganska sätet-. Ieke deß mindre mar
man nog elak, att gistoa poeten högst obehagliga underrättelsen Hans enkla och lät-
trogna kar-akter tillät honom aldrig att undersöka en sat; han hörde på allt ljwad
man pratade, och man inbillade honom ändtligen, att han for sin neder skull borde
siöß med poignan. Full af denna ides kommer han en morgon helt tidigt, till sin
enan, mäcker honom, twingar honom att kläda på sig och gä«ut. poignan kunde
« ej begripa ändamålet med« denna tidiga spatsergäng, men följer blott med. De koln-
mo till ett aflägset ställe Utom stadsporten: "Jag will ståß med din," sade La Fon-
taine, «man har rädt mig dertill"; och sedan han förklarat orsaker-, drar han sin
tvål-ja, utan att lvänta Poignang sinat-, och twingar honom att göra detsamma.
" Striden dlef ej lång. Utan att mißbrnta de fördelat-, som Poignans dsniksg i wa-
— pen hade kunnat gislva honom öfwer sin Hende, slog han genast tvål-jan nr hans l)and,
och lät honom känna löjligheten af« sin utmaning. Denna upprättelse syntes La Fon-
taine tillräcklig. Poignan fot-de honom dem till sig, hwarest de wid en god frukost
förklarade sig närmare och fullbordade sin försoning·
Ester denna händelse lofwade Poignan, att han aldrig mer wille sätta sin sot
inom La Fontaines hus, emedan hans förra heidt kunnat oroa honom; men poeten
smal-ade, i det han tryckte hans hand: "Twårtom, min män- jag har nu gjort hivad
Piidliken önskade, och nu lviii jag, att da dagligen skall lzelsa på mig, eljest släß jag
med dig ånnnen gång."
Iag mötte en dag,·såggr Beenardintdesaint Pierre, en dondqtvinna, som tvan-
drade sin iväg fram med nagra kakor brod under armen. Det wae i Maj manad,
och det wackraste tvåder i werlden: «.Htoilken behaglig ärstid," sade jag till hennes -
"l)wad deßa blommande äppelträd äeo wackrai huru förtjusande sjunga deßa näkter-
-galari" "Ack"! swarade don, jag frågar litet efter alla blommor och allt gnäll asf de
der små ungarna! det är bröd- font tvi bei)ö·ftva". —- Faltigdomen tillsluter landt-
enaanens både diet-ta oa) ögon·
J dag utgltnoesi Her. Mag. Wiks-degs samt Utters est QZ Bokstdor till sil-sv. Prenumeranr.
zzidie Arket a andra Prenumeratwn af Hederirärda Bonas-Scandics Pro.tokoltee.ts «
J öfwermorgon utgifwes nästa Nuns-mer häraf.
Stockholm , tryckt hos Directeuren och Kongl- Falt Boktrockaren poster Schm-
· « l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
