Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 126. Fredagen den 1 Juni 1810 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.-
- « e sos-« )s
inleda Eefnadssatn som med civilisationens sortskridande blifwit i sielstva lagren förbytt
ii enseninighet, lydnad och disciplin-«
Wi twisla att Författaren gißsat tvära Skalders afsigter. Riddar andant- kampi
atnot Riksmuan eldade lika litet Goethe, som ktigsandans kamp nitat disciplinen,
lismade Schiller-. Jcke denna kamp tville deßa Fdxrfattare måla, men tvål de tiders -
kraft- dch det poetiska lis, som utwecklades under friheten och yttrade sig så starkt her
Jndividernae Det tvin- sielftva Götzs ach Waltensteins katakteter och individuali-
tet sam eldade waea skalder; och det-as afsigt tvar att filamstålla för oß dessa intres-
santa individualiteter i alla deias- förliailandem
"Aitt som liar afseende pa 30 ara kriget (fortfar hans da ban talar ont livat-ig-
heterna, attbfivetslytta ett sådant ämne sant Wallenstein pa Fianska scenen-) hivats
skadeplats Tyskland war, ar för Tyskntne nationellt och sorti sadant af en hivat- be-
kant. Namnen Wallenstein, Tilly, Bernhard af- Weimar , Oxenstjerna, Manns-
ield macka hos askådaene minnen som för oß icke existera-. Derföre kunde vitsa
Schiller tvaga en niangd af tillfälliga allusioner, sam linnet landsman utan smetig-
het för-sta, men sond ingett iFtatikeikes skulle hastna begripit-«
"I allinanhet bet-ilskne hos oß en tdiß skunnlgheti främmande Falkslags historiskt-,
som gbr deras histotiska sotgefpel, åsweiisoin hiiioiiska skadespel i allttianl)et, för oß
liksom till dolda skatter. Sjelftva de Sorge spel hivats amnen äro hämtade nr tvar e en
historia, löpa fara att. icke begiipas. Författaren till Tismpel Herrarne sag sig n d.-
sakad att bifoga sitt arbete upplysande noter, da derentot Schiller i sin Inngsran
van Queens- ehtirtt ett Fransyskt ämne som han fiacnstallde för Tyska Pnblikum,
watt saker- att hos sitta Älkadare sinnet en sa tillttlikelig kannedant deras , att hivarje
förklaring blek öfwersiödig De Tdagediet som i Frankrike gjort den tnesta lycka, aro
antingen blotta fantasi skapelser , emedan deßa endast fordra en ganlka inskränkt kan-
nedom, eller hamlade nr Grekiska Mythologien eller nr Ramel-ska gisslat-lem emedan
deßa blida konstapels inhenitande hörer- till mät- föttsia uppfostran
Wi Tyskae le med katta at deßa naiva bekännelser —- i sanning icke atFökfate
karen som har styrka att göra dent, men öfwer« de liii-da iallnianl)it, hwilka sa gerna
köl-kasta det utländska, emedan de icke fatta det· Meri tvi beklaga lika sakert dent-
hwilka pas. detta satt utesianga sig svan de rikaste njutningar, och gladsa oß at den
inangfaldiga och olikartade bildning sam tvi sinna yer mäet Tyska publikans i alt-
mänhet, och som sätten oß i tillfalle. alt beträda hwacje ban svin snittet öppnar
ide oß Gerts e- a g-)
OLftvert mxi sa ö ruske t af Kanaan-ers-
Tramärdiiga resande söt-sakra- att Creolerna i Cayana icke förr lemnat tvaga-an»
än de degarligt nedsivalja en tvins- kalkaktig iitylsa som ar mycket allt-natt i deßa trak-
ter-. Werkan af denna lika besynnerliga sotn allmänt utbredda plagsed ar att deras
smaks-organet färders-vas dec-sas tetnaenainent öks-vagas oci) hela deras tvasende för-
sättes i-. tillstånd as ett ußelt tvaget-ils Deans försivagade mage kan icke mer fördra-
ga nagoli simdt näringsmedeh som skulle hal-nia utwecklakkraftech lis-, och statligett blit-
mattan, som egentligen- skenat deras-· sjakdani,« nödwändig, fbn att: ater reta deras
fattat-ade- inatlnst«.- «
ii
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
