Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
« Rto 67.
«Houreal
Llrteraknren och Theatern
Onsdagen den 20 Maks 181·1.
Theologi.
TillfredsstallelsesGrunder i anseende till de nya förandrittgarna i Protestantiska
kyrkans Lairebegtepp Fklm cylkaih med devis: » Fulget rene-bris ankom
fugans-. Stockholm 1810. 138 sidss 8·9 20 s BED-
Det torde giftens männg loalinenande Theologer som anse dennn bok shivaes fort
sottaie låter maka den berömde Preseßor Planck) allt söt- tidigt hos oß utenswens
I sanning has-va lvi sa skrifter som granska de i symboliska böckerna antagna lat-ors-
men följet deras akt hwat ord en tänkte utan svid-tre granskning erkänt deras drivis-
welaktcghet2 Kanske ligger stunden tcu den irreligiositet , för hwilken man beskyller
tvått tiden-vars, till största delen, i de civångslagar man giswit sök-lusten i den ofel-
barhet man tillägnar dogmer, hwilka likmäl i sig sjelswa oro ocksa ett menniskotvetk,
oaktodt de källor de åberopa äro Gabon-kisen Kanske blislva religionens skatter sör·
lotsade sot mången redlig älskare af sanningen, endast dersöte att han stötes as sot-men,
act hans söcnust sinnet- motsägelser i det nsan befaller-; honom att tro. För denne
skall utan twifloel en skrift wara wälgörande, som nos-lyset hans eloiswel, som lär
honom att skilja imellan religionens sattser och de förklaringen deröfwer hwilka blif-
wit gjorda i ett mörkt och asiagset tidehwars, som isynnerhet atekståller det wåede
dessa mustigas uttydningar beröfwat Bibeln, och wisar honom skönheten as deß
aror.
«Resotmationen (säget Förf i inledningen) mar en skon gryning som frambröt
nr en mörk natts den ät- anmt en ivaeafkig minnesmätd både af den Chri-
stelfga friheten och as den gudomliga regeringen i ondewetlden. Men som gry-
ningen icke ät full dag; som försynen grad-vis fullföljer alla sina werk, —
anser jag Protestantilka kyrkans Låredysznad icke sasom något genom reformatio-
nen helt och hallit fullbordadt, hwillet behöfwer ingen förbättring, ingen widate ut-
bildning, rättelse, rening eller musiklysan — eller skulle DEka Mia det enda Men-
nistmoetk , ja det enda Sions Werk, som i ett Nu stigit till sin andrahögsta fullkom-
lighet? —- Se tvi blott pli tipohofemannem sa wisatt sig tydligt att det ej kan waea
so. Den store Luther och hans ädla hjeloaee, bildade isran ungdomen ester alla de
okunniga munkarnas slant-satsen : hum kunde de på en sång intränga i Christen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
