Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eli-om- en enda krets skulle finnas allt hivad som kunde uppfylla deß bebos eller titt–
fredsstalla deß önskningar. Det ar således som menniskorna» afwen nii den fysiska
werlden, skulle genom oeß inrättning kallas till den förening af samfällta krafter-, till
det Utbhie af inbördes biträden tch tillgångar, fom i den moraliska blifwlt grund-
lagdt, genom behofioet af skydd och säkerhet, genom omöjligheten att, titan deßa fok-
tnäaers säkra njutning, framskrida kilt någon waratlig förädling. Pii deßa fattningar-,-
1iia oomfniistöteliga som tingens och watelsernas forhiillandelt, hwila både samhälls-
inrattningen och handelns forsla anledningar; och likasom menniskorna endast igenom
förenade krafter kunde ibland sig införa ett tillstånd af laglighet och ratt, likaså
kunna de endast genom minne af inbördes tillgångar och biträden sattas i åtnjut-
ning af alla de sot-delar naturen ofloet jordllotet utspridt, oeh t möjlighet att
for-hela slagtet gemensamt bereda, blide den högsta walmäga och den högsta sör-
cld illg«
Under denna sots-punkt är ssledes l)andelsgeiitenskapea nietii-«.-isioslägtets gemen-
samma matigaste angelägenhet. Under den af deß weiskaingar for hwarje samhälle
aiilfilh ar den icke mindre wigtig, såsom en kalla till industriens utweeiiing och« for-
kofrarn till nationalinkomfiernas fot-ilning och till tiaiionalupplhsningino tnbisedande
och tilltal-rn- Den idet-tar på industrien genom uiividgad afsattning och noga-te
arbetsförts-ilning som Ester göt motligt att for bättre kap temna en ömmgaeetillloerb
ning och som derigenin likar nationatwalmägan. Lundells bidrager iill nsationolini
kon-feernas tilltagande, hade igenom de afgilrer deß rörelse kan tala och dem den ger-
förmågan att baras Den bidrager ändtel. till knnlkapernas tilltvext och uttytt-gadde-
dels igenom den meta utbredda geliienslaven med en mängd olika folkslag och luft-,
skrek-, dels igenom det samband som åt emellan alla inettensiarseroch imellan handelns-
och innehållets wigligaste intießem och som got-, att nät i)andeln«cgentl. drar nytta af
de novis-efter som foisbaitra fegtalionokonsien elier lata att fördelaktigt anmända na-
tur-krafterna, hemtar den en icke mindre ivafentilig, ehiitit mohända mindre direkt,
fordel af de Lagstiftmiigens och iegu-itlgi:"skonstens förbättringar, font stadga
samhällsordningen och lii-framom riktningen for ailulanna och enfkilta demo-.
dandeli.
Föga later också nsiggn hafwa tvagat att font en allmän satts orka handelns
skadligl)et,« lom icke ibland de Fotfaitare, foln tillika ans-ett wetxelrstcper och konster sä-
fom dfiderflödiga för menniskan, och hlrsilfcn for alt göra henne lycklig, welat for-
slntta henne tillbaka titl· ett tillstånd af kaliet, ska-pilot efter det-as melankoliska inbill-
- ni:g, men i sfeifipa werket lika oförenligt med inenlnlkano stillhet som med fordrin-
garna as deß förnuftiga nasar. «
Meri det har warit under mer inskränkta synpunkter ord föst- fårskilta tillfällen
eller- folkstag som man dels bestridt handelns företraden cth lätligheter till en rege-
ringos omsorger, dels lvelat inskränka densamma till blott den som af främmande na-
tioner med deras fartyg dressings- Merendels hafwa sist-ana pssiåenden ursplommit
as diilnerdrift titi något sort-itngende system och likasom Colberts benägenhet for ma-
rmfailnrindnstrien oci) dei? pli jordbrukets bekostnad fortsatta bemödaden att grunda
handelsofloerloigiem femte kil felaktigt taxationss och uppbördssnstem, gatfioo :
Frankrike anledning till den, af de sa kallade Efonomisterna, flsamstallta theori, lika-
fiå hatt nian tioifwel åsoiien af ett folk eller en Storelfe, som för handelns skull fatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
