Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pli wägsotl ils-ven sitt eget tvät, alstrat försöket att belvisa detsamma tunna timbcirw
etc bitti-ide som dittills warit ansett tom grunden för deß makt. . .
För att sinna hivad liii deßa åtskilliga påståenden ar sant, behoswet man ens-
dast undersöka hivad som uti de motsatta ar öfloerdrift, och nian stall dedikation-att-
ont å ena sidan det ar obilligtoch oklokt att förtrycka en å tnennijkansförsta behof
grundad.l)ufn-udne·lring, för att tillikapa en mängd andra om af smaken, tiderna och
handeisstäisningen aro underkastade beständigt ombytliga oden och som till och med
kunna någon gång upphöra alt svara aismändbara, ar det, å den andra, icke mindre
orimligt att neka den konst sonijörädlar naturens -rå’-kimnen, som deras tillika-par nys
a tillgångar sdr nienikliga bihofweln sinandet uti national-förmögenhetens tillwext,
och att dec wore en citaten-illa att mißtanrsa lvatdet al den möda som kringjdr och-
utdelar dcsta olika till-verkningar efter belioflven och tillgångarna-.
DS nian tillägger jordbruket egets-stopen aj produktitn emedan detletnnat ett
öltvetjlotti tödotllnnem missil- tnan ej heller tunna magra handeln enahanda fördel-
om den, för samma maro, hwillen inom lardet icke kunde tös-staffa sin ägares öflvek
en ttinna såd, fier utomlands föl-mådde inbringa dalsattnan eller hwilket oftverikott
som helsi; och man inrista då niedgiltva, an handeln således begagnar tvarubehoflvens
olika sorlzsäliandem afasi-snidat jordbrukaren naturens produktion-åförmåga- Oin nit
en seldon tillökning i lilsmedel rrhallkto tok en iadailridroduly sa kan nian ju ej ne-
ka att den i sin mätt bidragit clu fanidallets national-, och i eitt inißwext-i«it ikallnian
snart tnedgiiioa att den har fördelat att mata tattare att par-ätna än jord-
brukets afkastning. J alla fall har industrien den, att efter afsattningen
kanna tillsatta och tnanglatldiga sina alster, da jordbrukets aro task-sankta- estet-
uttvlntnet och joidniänenz oci) har-dela, foni betjrnat dem båda, ofat- i samma
mån arbetsfiltmefgan, som den belönar den. Mcn derlore att industriens och
handelns fördelar sölades för en station äro at· största wigt, derföre att handelns före-
träden ofta aro oantastligt-ling är det lolil anda icke sagdt, att en tiatidsi,. som har
flera tillgångar-, skall for denna förlora ur sigte fördelarna af de öfriga, eller att dm
för detta andan-tal ense-nit skall initiera dela fin sturskt-nid Utan tlviitorl är det öf-
toerdrlstcu «i delta afseende- .soni mättat drn tdinioty ljioilfen Joule göra en hit-
tills handlande Ration fullkomligt oberoende af all fjddandeL Donna tanka,
kanske alns-en blott ett medel att under ett ögonblcck af tmäng smickra Na-
tionalstolcheten, later lika litet bedöfloa medels-lågans, font den hos något Ento-
peisttgolksiaO utan Vandaltoniens återfallsst, skalles kunna dciflva någon pä-
följd «,. «
I-) Förf. till Hjlloire dess Convemcmcns elit Nora (Williams) har sagdt, att-om Polen- bliswlt tite-
siutet ifrån all flödande-l, skalle det idar-li sättet nit Jmpbjelpa industrien inom detta land.
Magnaterna hade da« tt lntra halt ritat-st trilla-.- stt alaaa sina lift-ana för att öka sitt försälj-
ninasfdrtäd af fad- denna ltade då ej kura-tsk isidchqlla något wätde annorlunda an igenom införan-
det af handla-ert och nianniaktnrrr, rel) Polen. rikt oa« nästan alla tudiliiaterier, stulit snart-
blifwirctt lita indtiicrloll sam flottbas-ande land. Detla torde wara riktigt så snart mani
antager- ottintct tirmiiscixtah arkiater ans-ar ån tryt-Ina kund- sanna andra en fdrloand
samhallsordnina. J annat fall bad-: genant tvagen warit att ät enikllta försätta friheten
att fortvarstva och rättigheten akt all-bror vinla, och man hadcdcriaenolmtattare an gena-lv den
lörstnatnda uttvaaem kommit till samma ändamål- Fdr dit-siat hade ett sådant haildeltialbtote
- aldrig kunnat olik-va annat an temporairt och tackel-sa endast- Will till-. anse som ett andelar-t.-
acaom et segs kvald mota ett andan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
