Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
st
ade att tre dem· Meri farterna belägenhet tom fatt Hr Sögnr i stånd att uren raid-
steacktare synpunkt öfwerse Europas öden, har-« after gjort det smärare för honom
att svara owaldig. Denna smära skyldighet har Hr S. icke heller fullkomligt
uppfyllt, och nationalhatet emot England, likasin en hemlig afund öfioer Baton
Herzdergs förtjenster, framlhsa allt för ofta. Meri med undantag af deßa och några
« smärre omständigheter, som föga kunna föra-illa de läsare hwilka tvant sig att sjelstoa
dölnma öfwer hivad de lasa, ar hans blick skarp, hans kännedom afhandetserna gan-
ska stor, och det ljus han utbreder öfwer dem tillräckligt att upptäcka motiverna af-
wen då han sjelf icke tydligt utpekat dem.
Nee. kan litmät icke dölja att Hr S. efter hans tanka mer betraktat sitt änt-
ne som Statsntan an som silofof. Han söker således orsaken till prenßiska Rikets
förfall i Fredrik Wilhelm Ilrs swaga regering; riten utan troiftvel hade det bordt sö-
kas längre bort; eller bereddes icke Preussens olycka af den sedeolöshet, den irreligion.
som under Fredrik Il tagit få mycket öfwerhnnd? afwen härnti låg grunden till den
Mhstleismfoin under Fredrik Wilhelm så hastigt utbredde sig, emedan Mhsttciötnen
aldrig gör så hastiga framsteg som hos ett folk utan iver-kelig religion. qusaken lig-
ger i menniskonaturen. En medfödd stoaghetskansla sätter oß i ett slags behof af
högre toasenden, till hwilka tvi föras antingen as fantasin eller af förnuftet. En
werkelig Ateism har kanske aldrig sunnitst hivad tvi i allmänhet gistoa detta
namn är antingen fåfängan att utmärka sig, eller uttrycket af brottslingens hemliga
önskan att ingen hämnande öfwertnakt tvore till; och den klnftlgaste tänkare skall rots-
ferligen aldrig kunna bringa denna olyckliga lata högre ritt till twifwel. Lättsinnigi
betett deremot förorsakar brist socialt religion, utan att tunna awtiftva den inre kart-
sla som utgör principen derföre; höraf kommer att de lättsinniga snarast dlisnra be-
dragna af gycklerier, emedan den hemliga och hos dem odildade religionökeinflatt
frambryter ioid minsta anledning dertill, och, owana att granska hivad de antaga-, föl-
ja de blinde hivad hos dem endast är en naturdrift. Preußens olycka betvisar ock-
så en sanning, som så gerna undfaller blotta Statsntån, den, att ett rikes bestånd
endast htvilar på den allmänna moralitetenz och denna har kanske i fri stater warit mer för-
derftoad an deni Preußen btef under sjelfrva den store Fredrik. Det ar också en-
dast wid betraktandet af denna sedeAöshet som mans-inner rätta orsaken till de af
Hr S. anförda författningar rörande kulten och trockfrihetem författningar hlviifa fy-
gas östoelrdrifna för den som glömmer att förtroiflade sjukdomar fordra fört-viftade
otemede « «
Hr Segurs stil är lätt och koncis. ngra twtrngna grannlcieer sinnad wäl-
ifnnnerhet i början af boken; men för öfrigt ar den jerntr, och han stinker sig aldrig
under den loardighet som tillhörer- häfdetecknaren. Hans anmärkningar ara träffan-
de, och de anekdoter han meddelar af största tntreßh likasom man af flera omstän-
digheter bör kunna stuta, att de äro mät grundade. De berättetfer han medelar utur
äldre historien åro deremot icke alltid fri pålitliga, och Hr Sågnr delar harnti den
förebråelse nian med skal kan göra så många af hans landsmän-:- att wara mindre
nog-räknad om den historiska sanningen, isynnerhet då det röret aflägsnare stater-—
Mart måste icke heller wara mycket betvandrad i Europas litteratur för att påstår
«att ända intill tvära dagar-, om man undantager Mathiadells skrifter samt twä-
«»l)ögst tre af de moderna, blott England har att upnnoisa historiska arbeten, der ert
"lasare af hwad ilaß som helst kan sintia någon näring för sin tanke Och UZSM
J- .,J
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>