Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tvisnlngae, sil länge förblifivet tvärt absoluta metande om alps och kalk o. s. tv. lie-
« tändande-. «
si Ht Fries anmärker med rätta hätwid tln vitetligace, att denna Schellingskq
Theori egentligen alldeles icke ar någon, ntan lnethoden af det dlott berättande dl-
staisiska wetandett det ena als soni det är, just emedan det öt, det andra at· som dtt
ål-, sliist emedan det så ät; ntan all theori. En allmän (gelneinet») Empitismi med
mycket ordswalll Watandet ar sjelseekaniiande (Selbsielstenntniß) ånnnklaeate sjelfbe-
iakandy ännu klarare fjelfbtktäftandes ännu kcal-att sjelfuppenbatattde, och detta åter
är — slelfetkåntiande (! ! !)- —
« « I allmänhet ar åtskillnaden itnellan denna Schellings Lätt- och den Fichtiska
icke fä stor. J båda ges-res werlden tell Geed (lst Welivetgottetnna) och i
båda upphöjes ett cide till hettawalde löswer Gudomen (Gottl)eit)-
Mait bet-stinkt i dlvarle dnlikt sdstcm blott uppsöka den punkt, det nian skall tomma
till det ntilngialdlgiy till vinet-tibetan -Piell)eit) eller benad det annats hetat-, som ar en-
heten motsatt, och nian els-all alltid siana ett« högsta ddes matt öfince Gudoineu
(Gottlleit). "Ai1tilnnenbar«-u· sia genom den« nödwändlga följden af Sjelfuppendai
randen-« detta ai- således Olle-s Mäste, som ät öfwee allt annat t).
Författarenn Ola-damen dfwer de Fidmlka och Schellingfka Lärottta-
Af de ttaffande anmärka-ligan som författat-en btsogat deßa Måns Lator, skola tvi
avföra följandet Beatles-neri am Wetlden och- Gun förloexlas med bwatandra derige-
nom, att hlvad den nienstliga wlshetenblott afbildas, götts till form fot tu andlig
lvttld,såsk»"ldiiing, sjelfwa asbildeii till urbild HEI- .
Hela deßa Måns sinla hat rwensne ollta brbandlingssött af sin tvettenfkapt
det ena ät en logisk fokuset-latin som ger Botstalwem det andra en poetisk framställ-
. ving, som ifall ditdläsa andan. Wisar nu någon de logiska felen, och kyskheten
(di«e Seichtigfeio af den föl-sia st«anistallningeil, så söker-nian dtriwisa honom, sfi-
fdin en, den det icke hat andan; sinnet åter en annan dikten niörk och otillfreds-
ställande, så söker man trösta den med dit logiska. Detta hade för spekulationen den
olyckliga följden af en tom lek ined formler och ett godtyckligt drömmeri (Willküis- —
lichen Teåltntens). Begteppetsom Seniiing tdietdåe det- Wahtheiu hal- detsdte
hos anhängarna af eii sådan spekulation gått förloradt. Mai-i leker med Materla
och Ande, Natur och Historie« Odödliglyet cch Gud. Deei sam sjelsteinlande kan «
abstrahera teinintsteiisema ut Eva n’geliei-na EMI och Plato- tillika med andra ·
Mode-saker-, den mäste föl-undra sig öfiver den longta erbaistnliglzet och platta petig-
Jheh soniså ofta räder i Maud-undersökningarna S a dan a vSJ y slem er glömma-,
I) din-ett kan ej underlåta att hät- anföta ett ställe ut en annan Toll- Nereiilloii af en Ath. ds-
. tvet- Dden hwlltct nu tör tiden spelar en så sidi- kol t Toftlaiid. «Det lignitle lon- Förfat-
taten ccn Lis-. Folk) att ont Odetx elt- tzniligen etsabarda lii-id Antekarn Staßlsls i Doktom
och Aptckaxn (ett»-Tyskt Liikstspelx Oder- sank-is den lizsnirexade Antekaikn ar ödet, och eme-
dan del ar Oder, fa xli-· det Ode, och om det fete wan- bdd les gälldes detlnttt Oves Dciina
Defliiltlon leninar mal Lösansn ssllka klok foni pantrar förut, nien detta ärt l wckm da-
«’gak redan en stor föltjenst hos en disiniri0n. «(Qbet6cht det Neuellcn Litteratut, Mo i7.)«« .
yVl) J Oisiainalet fac- Die Jdecii disk Wklt lind der Goktdeti wcrdsxn delrvcchselt dusch Trans-
substantiation dts Ettoons nienschlichcr Welalicit tn den slikt-ekorna tinec gilttliclteti Wenan-
. chanunq.
TV Den enfaldiga boven- som like tröegeeltlnate ån tlll skalet-, studsat också wid en silosofl som
talat Bibelnø och jsynnerbtt Apotoloofens smäk; och tackat Gud, att filosofien blifwit sti tit-
st el ia, ehuriil siclswa knarket, lnacii Alososiar iller ok tl Hellg, till cil, lom Idr thldtll kis
Gud och menntsloe till stampat under-ett blindt öde-· ,- "
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
