- Project Runeberg -  Journal för Litteraturen och Theatern / 1812 N:o 1-148 /
300

(1809-1813)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.







lärda hemligheterna och att letnna Ädeoter del-cit, borde man litivål taga att den
tillkommande kunde iulltontligen skatta siila Fadets lvielljer. J narloarande fall in-
ser Författaren liktoäl icke möjligheten deraf. Dli den ena goßen ten skola låser ont
Kråisos vch Kåjlekyrien, så skall den andra i en annan läsa ole Kriheos och Khihs
lekyriem allt efter som Läfaten ar Eraemian eller Reuchlinian istsl pronunliatiom
Men man jkall ej inskränka förloirrinaen till en blott olika läsning as faman
tecken: lilan fkall fnart, för att wlfa sin lärdom- förändra lisa-en cscßa och del-sold
följa de olika Dialekternm Ei slog sliledes, att i den ena Lawbofen Athen skall
heta Athana, och i den andra Athehni det ikast snart i den tredje heta Achaj-
naj, få mycket säkrare soln, olll man icke bastat att tillika införa de Gretilka tecknen,
matt inlånaa fall lkuile mata nbasliad att fin till den Dialefts stafning, som kan
gifwas med alldeles inotftvatande tecken ide moderna fot-liten. Mali bebo-stoet- icke
mycken fluttonst for att lan den router-valla allt skalle uppkomma inom Histolsien och
Geoglsasiem ont personers och Otters namn andel-kastades dnllia godtyckliga förand-
tingnr, nenlligen alldeles densmnma font i allmänna lefnsernet, olu jag det fot-bytte
kända personers och fatets namn i alldeles okända. Ty ett ord ill- ju icke annat
än ett natur-? .

Jag litet-kommet till mitt egenteliaa ämne. J sprit, stim föl-hälla sig titt
hivarandta, font till ex. den nya Geer-asiats till den gamla, det cit del nya språket-s
tittande gen-ont det äldre det enda rätta och naturliaa. De blida språken haflva an-
ntt icke ytvatten i teckning eller geni skilt lin fan hivats-andra- Det gamla loat etti
högsta grad odlaot folks ocb de största författares naftan i alla sina af lnensklig km«
skap, och det anses ännu för det rikaste, böjligaste och mest hannens-itu af alla; det
nya åter är ett foga odlade folks och ännu inga stora formeln-ta Det wäntar lik-
foltt linan pli skaparens band, foln i det gamla. fot-liket skall firma en outtömlig
kalla till rikedom och skönhet. Seilet skola åtminstone trakt-skrida oci) författare upp-
komma, större än det fordlla Greklands, innan det gamla Ordfollsadet skall bliiwa
otillräckligt och det noa språket behöflva låna af de andra europeiska. Men, ljloiltet
annat språk i Europa ät eller kan mata fä sjelfständigt? lelfet annat befinner sig
ännu fä till lågandes-i sin knoppning, inympade pi en moderlig stoln- afhloilkell det
ensamt hemtar sin näring? Hwar fanns, inom något annat landi Europa, detta äld-
re, rikare och mera harmoniska språk, af hwiltet ensamt det nyare kunde bilda sig?
Stlir någon europeisk nation, utom Grekland och Italien, på ruinerna af en kultur,
hivats blotta återförande kan ansett för ett nämnande till den högsta möjligs-? Ät-
igke den moderna europeiska ett Träd, som sträcker sina rötter djupt ned i förstulna
Arhundraden och som, i alla riktningar, bos alla tider, sol-ät och iolt fölet sia nating
och tilltvext? (Qch man talar ont att ställa mår not-vilka kultur pcs en sjelfständig
grundilil Utbreder det icke sina grenar uti-stan till alla nationer, pa det attljloar och
en, i milt af sttt behof, mii plocka af deß frukter? Det ät ockifi hivad de gjort och
ännu göra- Hellte an att afbida de fena och knappa frukterna af ett på egen oländig
jord mödosamt metande dlvetgttäIU haft-va de traktat de rita grenar, som höjde sig
silver deras ljufioltden och os detta fått i hast funnit en skörd, som fMWl emot de-
ras behof. Hioad ifall lnan då såga oln den fåkunnighet, som tvill förneka oß de
hesperiska frukterna och esndastlittlkeanka oß till de omogna skogs-äpplens ioln läskade
tvära Utfciders törst dli de vii sina strött-in fotte lä undan stormarna Ya kusten soln
ej ännu buto andra frakter? Allivarfalnti tror man att det år en fa« stor fortienft




<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:55:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jolitthe/1812-1-148/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free