Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i
i
s.-
liidana laster-, som snarast igensinnasdoa ont- Man tycket kanike, att dZi man
fötiftastllet tvisedgas öfwer beflpllningem skall man afwen förmå andra att tro
« -n afsio svara fä stor-, att denna lastens laegiiende wore omöjligt. Troli en bör
, alet sötas deri, att osanning kir den fega nedtigyetens omißkanneliga pr gel, ty
ittt nedrigt tänkesätt kan wtil icke tydligare töiad cin genom förnekande af egna
; Plfd och eget-medwetande, och enlresonnerligare feghet kan wcil icke tänkas anslog-
Uatens , hwilkens dela tvanaea cn forntidean författare helt och hållit dar blottat-
då van stiger: «att ljuga, det betyder dokumentera, att man pä en gäng föraktar
s· Gud och fruktar menniskorn« Med metall-äskande färger kan tvål icke det afsky-
.ldairda i denna last målas, ty» ardet mötliat att föreställa sig något uslare an
lött wara feg och försagd inför tnenniskot,·m,en käck-och dristig inför Oudi Dli lvi
tndast kunna meddela örnar-annan mäta tankat genom ord, och rot inrätte tvära
lshandlingat efter dem-, fä ölifwer hivat och en som förfalskat sitt stal en förrädare
«i?·2,tlotn1eltniskoslägtet. Talegåfwan är det mat-ling, dwarmed wi knnne meddela
.»i Mika tankat drömska önslningarsv Den ar själarnas tolk.· Göt denna el sin tjenst,
fil rit icke något föreningsband midate intellmi oß,·och«tvi·tcihnc ej«mer igen oßt
Oln talet bedraget-, sa ar allt umgänge förstördtech alla sallstansband ato slilna.«
Solon yttrade sig till Tl)espis, då han ester ålerkomstrn till Athen första
. stingen trimmade ett skilde-spel:s «Ja-gI undrar att du eisiäms ljugainför en så talrik
: folksamling.« DäSiadespelets författare,förslva«tadc sig med att hivad han gjort
tillhörde vans rall, liter-tog Soiom Mnne wi en gåva smak uti att betima oss af
lögnen, som en förlustelse, fä skall hon snart inrita sig i tvära allwarsannna yrken.«
y Chlkisitlöjgiorde det till m huswudplikt i sin Religiontslckra att bortlagga
ögnen och tala sanningen. «-«"köt att i, en summa uppsatta allt det skamliga i lög-
.nen, kallade han die.swnlen«. ett sadel-. Det skulle et heller wara smått att wisa,
Edet alla synder där-stamma skrin lögnen eller ätet stan-alstra l)enne.«
Mätle det-söte Sinti-ringen inlinda sjelfma dygderna, och sedanbon pröfwat
;"- dem, ei. tillåta att lögnen för söt-kladd innästla sig, och t. ett medlidande blifwa
hinderligt för werllig ratt.
Till en sådan pröfningti anställande rit fanndetet nun1knitligt·4 Det kan lik-
nas wid den sten, hwaer sanningdltirleken bör öwaßas då den genontdagliga saln-
«.tnanlcsnaden för-götisk Oln set-dec haft ratt att falla Slieligionen smuwersgranm
- ide-tens inwerles öandl)afwate", och förklara, «att samwetet är menniskans förnam-
.sla egendonh den don ei skall förutira ochsttn man dwarlen skirv eller kan taga
rstän hennez fri borde en lindar mata sotgfalllgt betänkt på att fordlnwsa tallrikar–
« dig för att fä tefwa i sked med sitt sam-vete och med dksß tillhjeld för-varsina sig
sann kännedom af den enda werleligen salinaörande sleliaion, en kännedom lom
sidrwiirfwad alltid åtföljes af utöfning. Alldeles oförstånd smlying ät ett ideal
tom lefnadsomsitindigheter och händelser-aldrig tillåta någon att uppl)inna, men
;alt förlora den utnt ögonsigte, giswcr anledning att mönja ögat wil) det konstlade
och itefma i lögnen, till deß man slutligen förlorar det naltttlkga ögonmåtteU invit-
ien förlustri annat kan lin tills-va högst sladelig för dela lefnadtlt, ty omöjligt
kan man såmedelsi upnhinna det- högsta hivat-estet en ädelt tänkande sjal sirlisnnm
elak flat-in frihet, ty det förbundet oomlnllst-dtligt, att sanningen endast tan göra
o Isin- « -
s .-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
