Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Åkerjordens användning - Åkerjordens användning i skilda delar av landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
ÅKERJORDENS ANVÄNDNING,
Sammanfattar man arealen för all sad till mogen skörd, upptager
densamma 42*5 % av all åkerjord. Detta procenttal är i södra och mellersta
Sverige underkastat mycket små växlingar, med undantag för å ena sidan
Östgötaslätten, där sädesodlingen har betydligt större (52*4 %) och norra
Bergslagen, där den har åtskilligt mindre omfattning än den vanliga. Norra
Bergslagen bildar i detta avseende en övergång till Norrland, där mogen säd överallt
odlas i betydligt mindre omfattning och i övre Norrland upptager endast omkr.
15 % av åkern.
Potatis är föremål för odling inom alla delar av landet, så långt norrut
som jordbruk överhuvud taget förekommer, även vid den yttersta odlingsgränsen,
där kornet icke längre mognar. Den upptager i genomsnitt för hela landet 3’8 %
av åkerarealen. Då potatisodlingen i främsta rummet är inriktad på att
tillgodose det lokala behovet, står odlingens omfattning i närmare överensstämmelse
med folkmängden i varje trakt än med åkerarealen, och i trakter med
övervägande små brukningsdelar upptager därför potatisen i Tegel en relativt stor
areal. I vissa delar av södra Sverige med övervägande sandig jordmån, särskilt
i Kristianstads och Blekinge län, där potatisodlingen nått en mycket stor
omfattning, har detta åter sin förklaring däri, att potatis där finner användning
även för brännvinsbränning, stärkelseberedning och svingödning. Slutligen
hava de goda avsättningsmöjligheterna i närheten av åtskilliga större städer
framkallat en utsträckt potatisodling. Förutom på åkern odlas potatis även i
trädgårdar såväl vid egentliga brukningsdelar som rena bostadslägenheter.
Vid 1927 års jordbruksräkning lämnades emellertid uppgifter endast om den på
åkern odlade potatisens areal, varför den i föreliggande redogörelse redovisade
potatisarealen måste betecknas såsom något för låg.
Sockerbetsodlingen, som upptager 11 % av rikets hela åkerareal,
förekommer så gott som uteslutande på de mera bördiga slättbygderna i södra
Sverige och i sin största utsträckning på den skånska slättbygden (9’9 %) samt
därjämte på Öland och Gotland (2*7 %), sydsvenska mellanbygden (1-6 %) och
Östgötaslätten (0*6 %). Den vid 1927 års jordbruks räkning redovisade
socker-betsarealen uppgick till sammanlagt 40 153 hektar. Enligt från
sockerfabriks-bolagen samt vissa brännerier erhållna uppgifter upptog sockerbetsodlingen
nämnda år en areal av 40 736 hektar. Den sistnämnda uppgiften överstiger
alltså den vid jordbruksräkningen erhållna med 583 hektar.
Foderrotfrukter odlas på 2*3 % av hela åkerarealen. De förekomma
i den största utsträckningen på skånska slättbygden och sydsvenska
mellanbygden (drygt 5 %), varemot de i norra Bergslagen samt hela Norrland odlas
mycket sparsamt.
Vid förevarande jordbruksräkning hava beträffande vallen mera
specificerade uppgifter erhållits än vid tidigare undersökningar av liknande slag, i det
att särskilda uppgifter begärts angående arealen av vall till slåtter, till
fröskörd och till bete och grönfoder samt av luzernvall. Sammanräknas dessa
olika slag av vall, upptager den totala vallarealen 39’5 % av all åker. Vallarnas
relativa omfattning tilltager med få undantag mycket regelbundet från söder
till norr. 1 det intensivt bedrivna jordbruket på den skånska slättbygden in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
