Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Åkerjordens användning - Åkerjordens användning i skilda delar av landet - Åkerjordens användning vid brukningsdelar av olika storlek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅKERJORDENS ANVÄNDNING VID BRUKNINGSDELAR AV OLIKA STORLEK. 39
taga vallarna en ganska undanträngd ställning och upptaga endast 22*4 % av
åkerjorden. Östgötaslätteri har i förhållande till sitt läge en låg vallareal
(27*9 under det att motsvarande procenttal för de i jämnhöjd därmed
liggande slättbygderna i västra Sverige är betydligt högre (38’6 %). Inom
Mälar-och Hjälmarbygden utgör vallarnas andel av åkerarealen i medeltal 38*8 %, men
inom detta vidsträckta område framträder en stor olikhet mellan de södra och
norra delarna; för Södermanlands län stannar procenttalet under 36 men når på
den dithörande slättbygden i Kopparbergs län över 45. I norra Bergslagen
är vallarnas omfattning ännu något större (49 %) och i Norrland ligger den
genomgående över 60 %, i det jämtländska silurområdet och norrländska
mellanbygden t. o. m. över 75
Av vallen utgöres den övervägande delen av slåttervall. Denna upptager
35*6 % av all åker, frövallarna 0*9 %, betesvallarna. 2*8 % och luzernvallarna
•0*2 %. De sistnämnda hava i hela landet en areal av 7 700 hektar, varav 3 100
hektar komma på Malmöhus län, 2 200 på Gotlands och 1 000 på Kristianstads
län.
I södra Sverige fylles en avsevärd del av foderbehovet under sommaren genom
odling på trädan av säd till grönfoder. På den skånska slättbygden
odlas dylikt grönfoder på 6*5 % av hela åkerarealen. Även i övre Svealand och
hela Norrland odlas grönfoder i betydlig omfattning, men där torkas detsamma
i allmänhet till s. k. grönfoderhö. Den areal, från vilken grönfoder tages i
norra Sverige är mycket växlande under olika år, beroende på att man de år.
då växtligheten är sent utvecklad, kan bliva nödsakad att slå även en större
eller mindre del av den till mogen skörd avsedda säden såsom grönfoder. Under
år 1927 förelågo emellertid inga dylika omständigheter, varför den vid
jordbruksräkningen redovisade grönfoderarealen kan betraktas som normal.
De växtslag, som i tab. H sammanfattats under rubriken »andra v ä x
t-s 1 a g», upptaga tillsammans endast 0 2 % av hela åkerarealen. Däri ingå lin
med en areal av 500 hektar, annan fröodling än av timotej- och klöverfrö med
1 500 hektar, trädgårdsväxter på åkern med 2 500 hektar samt andra växtslag
med 2 600 hektar.
Helträdan upptager i genomsnitt för hela landet 71 % av åkerarealen.
Trädans omfattning är emellertid mycket växlande i olika delar av landet. I
Skåne ligger numera endast några få procent av jorden i träda, men på Öland
och Gotland upptager denna 13 % av åkerarealen, på Östgöta slätten i det
närmaste lika mycket och på övriga slättbygder i södra och mellersta Sverige omkr.
10 %. På det sydsvenska höglandet åter är trädesbruket icke så vanligt, och i
Norrland förekommer träda endast obetydligt.
Åkerjordens användning vid brukningsdelar av olika storlek. De i det
föregående iakttagna växlingarna i åkerjordens användning inom olika delar av
landet hava i regel varit föranledda av rådande olikheter i avseende på
naturförhållandena. Även inom en och samnia trakt med i stort sett likartade
naturliga förutsättningar för växocllingen framträda emellertid avsevärda, olikheter
mellan brukningsdelar av olika storlek. Till belysning härav hava i tab. 6 för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
