Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 2. Växtens och åkerjordens kemiska beskaffenhet. - B) Åkerjordens kemiska beskaffenhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så äger hon dock tillräckligt däraf. Vid
tillförande af superfosfat och andra konstgjorda
gödslingsämnen erhåller åkerjorden ett ej obetydligt tillskott af
svafvel.
20. Fosfor upptager växten såsom fosforsyradt salt.
Fosforsyran, den såsom växtnäringsämne viktigaste af i
jorden befintliga syror, förekommer tämligen sparsamt
i åkerjorden. Sand, dy- och mulljord innehåller högst
ringa mängd fosforsyra; lerjorden är något rikare därpå,
fastän i svårt tillgängligt skick. På grund häraf
behöfver all vår åkerjord tillskott af fosforsyra, så vida man
från densamma skall kunna erhålla goda skördar. Dålig
kärnsättning och dåliga rotfrukter, fastän blasten är
riklig, tillkännagifver att åkerjorden lider brist på fosforsyra.
Bristen kan fyllas:
genom att tillföra ladugårdsgödsel, som dock
innehåller relativt för litet fosforsyra samt
genom köp af fosforsyrerika gödselämnen.
21. Klor, kisel och natrium anses, såsom redan är
nämndt, ej alldeles nödvändiga för kulturväxternas
utveckling. De finnas i tillräcklig mängd i åkerjorden.
Kiseln, som af växterna upptages i form af kiselsyra,
anses utgöra 2/3 af den fasta jordytan, bildande ett
oföränderligt skelett i åkerjorden.
22. Kalium upptages af växten i form af ett
kalisalt. Den svenska lerjorden är i allmänhet rik på kali.
I sand, dy- och mullrik jord är kalihalten ringa. Brist
på kali i åkerjorden antydes därigenom, att säden lätt
blir stråbruten och att rotfrukterna gifva klen skörd.
Särskildt tillskott af kali måste i så fall gifvas, och detta
sker bäst med kalirika konstgödslingsämnen.
23. Kalcium upptager växten i form af kalksalt.
Baljväxterna och rotfrukterna äro mer fordrande på kalk
än öfriga kulturväxter. Såsom näringsämne betraktadt,
så förekommer kalk i tillräcklig mängd i all lerjord.
</i>Sand- och mulljord</i> lida däremot i regel brist på kalk
såsom näringsämne. Denna brist kan med säkerhet
antagas vara för handen på alla de fält, där bergsyran,
solsickan och pilörten trifvas.
Nödigt tillskott af kalk utöfver det, som finnes i
ladugårdsgödsel, kan gifvas genom tillförande af märgel,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
