Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 5. Åkerjordens bearbetning. - A) Trädesbrukets betydelse i allmänhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Med afseende på fröogräsens spridningssätt vilja vi
i detta sammanhang särskildt framhålla vikten af
utsädets omsorgsfulla rensning från ogräsfrön. Det är ett
arbete, som väl betalar sig.
99. Rotogräsen äro fleråriga. Till de egentliga
rotogräsen räknas:
Kvickroten (Triticum repens, fig. 18), Hästhofven
(Tussilago Farfara, fig. 19), Kryphven (Agrostis vulgaris,
fig. 20) och Åkervindan (Convolvulus arvensis, fig. 21).
För öfrigt räknar man äfven till denna grupp de ogräs,
som stå på gränsen mellan fröogräs och rotogräs, d. v. s.
Fig. 20. Fig. 21.
Kryphven. Åkervinda.
sådana, som sprida sig fullt lika mycket och sannolikt
mycket mera genom rotskott och rottrådar än genom frön,
t. ex. Åkertisteln (Cirsium arvense, fig. 22) och Svintisteln
(Sonchus arvensis, fig. 23), Rödsyra (Eumex acetosella,
fig. 24 a och b) m. fl.
Emedan rotogräsen sinsemellan hafva olikartade
rotbildningar o. s. v., så måste man gå tillväga på olika sätt
vid deras utrotande under trädesberedningen. På grund
häraf skola de här nedan i korthet beskrifvas hvar för sig.
a) Kvickroten har lång krypande ledad rotstock, med
talrika grenar, hvarigenom den hastigt sprider sig. Ofta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
