Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 7. Åkerjordens gödsling. - A) Fullständiga gödslingsämnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Äfven med hornboskap, så väl mjölkkor som gödboskap, brukas
det på vissa orter, att djuren få gå lösa, antingen allesammans fria
uti den af inga afbalkningar sönderdelade ladugården, eller ock
fördelade i vissa grupper, så att ladugårdshuset sålunda är afdeladt i
flera större kättar, med några få djur i hvarje.
193. Gödseln kan äfven samlas under ladugårdshuset.
Detta är det i Norrland vanliga sättet för samling
af gödseln. Fähusen äro nämligen där ofta så byggda,
att under hvarje sådant finnes ett gödselrum eller en
s. k. gödselkällare, till hvilken gödseln dagligen nedsläppes
genom å ladugårdsgolfvet anbragta luckor. Hvarje år
inlägges uti gödselkällaren s. k. införsel (dy- och annan
jord), för att urinen, som möjligen ej upptagits af ströet,
må kunna däraf uppfångas. Märgel och torfjord,
stickbacke m. m. kan äfven härvid begagnas till införsel, och
är det en hufvudsak att inga andra ämnen införas i
gödselkällarne för upptagande af urinen än sådana, som
därtill äro fullt passande samt därjämte själfva hafva något
värde såsom gödslingsämnen för den jord, å hvilken de
skola användas.
Enda olägenheten, som dessa s. k. högfähusen hafva med sig, är
den, att de blifva kalla och dragiga, om ej inkörsportar och alla andra
öppningar å gödselkällaren väl stängas och tilltäppas under vintern.
Men iakttages detta och har man därjämte gödselkällaren före julen
och innan den starkare kölden inträffar till en del redan fylld, så
hålla sig äfven dessa fähus tillräckligt varma. Förr än vinterkölden
är öfver får man dock icke öppna gödselrummet och utföra gödseln,
ty därefter skulle ladugården svårligen kunna hållas varm. Skulle
därför gödselförrådet ej kunna under vintern rymmas i källaren, så
måste öfverskottet uppläggas utom ladugården.
194. Gödselmängden, per djur för dag och år, kan
beräknas enligt följande grunder:
Man erhåller gödselmängden i färskt tillstånd per dag,
ströet inberäknadt, om man multiplicerar det förtärda
fodrets torrsubstans med 2,1 för häst, 3,9 för nötkreatur,
1,9 för får samt 2,4 för svin och till produkten adderar
ströets vikt, hvilket kan sättas till 1/3–1/4 af fodrets
torrsubstans. Gödselproduktionen af färsk gödsel skulle
sålunda blifva för:
Häst Nötkreatur Får Svin
(500 kg. lefv. vikt) (500 kg. l. v.) (45 kg. l. v.) (100-200 l. v.)
per dag 25 kg. 47 kg. 2,8 kg. 6,7 kg.
» år 9,000 » 17,000 » 1,000 » 2,500 »
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
