Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 7. Åkerjordens gödsling. - A) Fullständiga gödslingsämnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förnyas genom upptagning af nya delar och
afsöndring af de gamla beståndsdelarna, i mån eftersom
dessa blifva odugliga och oanvändbara. Det är genom
en sådan fortgående ämnesväxling uti människokroppen,
som lifvet äger bestånd, och när densamma upphör eller
när lifsförrättningarne på annat sätt väsentligen störas,
inträffar döden. Emellertid och som hvarje människa
uti sin träck och urin lämnar ifrån sig, inom en viss
tidrymd, lika mycket fasta beståndsdelar (mineralämnen)
som hon uti sin föda förtärt, så är det klart, att
exkrementerna (träcken och urinen) skola såsom gödslingsämne
hafva lika stort gödselvärde som själfva födan haft.
Då vi vidare erinra oss, att vi med gödselvärde härvid
ej kunna förstå något annat än förmågan att kunna
framalstra en viss jordbruksprodukt, t. ex. spannmål,
så är det klart, att träcken och urinen efter en människa
skola innehålla ämnen till framalstring af lika mycket
som människan förtärt, det vill med andra ord säga,
att om exkrementerna efter en människa behörigen
tillvaratagas och tillgodogöras via jordbruket, så kan genom dem
och den jord, som genom dem gödslas, ånyo framalstras lika
mycket näringsämne, som människan förut förbrukat, eller
annorlunda uttryckt: </i>exkrementerna lämna tillfälle till
framalstring af tillräckligt med ny föda för människans
lifsuppehälle</i>. Vi se häruti sålunda en af naturens visaste
inrättningar, och förstå vi denna naturens anordning rätt,
så lära vi icke heller, uraktlåta att däraf omsorgsfullt
begagna oss för vidmakthållande af jordens bördighet.
Under det att vanlig stallgödsel håller 0,4 procent
kväfve och 0,25 procent fosforsyra, håller människoträck
l procent kväfve samt 1,2 procent fosforsyra. Däremot
finnes uti afträdesspillningen endast omkring hälften så
mycket kali som i stallspillningen. Det är klart, att då
människan lefver af mycket kraftigare föda än
husdjuren, så måste exkrementerna efter henne vara vida
kraftigare till jordens gödsling än exkrementerna efter
husdjuren.
201. Som afträdesgödseln – eller, som hon äfven
kallas, latrinspillningen – är synnerligen rik på organiska
ämnen och kväfve, så kommer hon mycket fort i jäsning
och fordrar därför en mycket sorgfällig behandling, på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
