Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 7. Åkerjordens gödsling. - B) Ofullständiga gödslingsämnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
komposten, som sålunda blir ännu kraftigare och bättre, då ej något
kan förloras af det, som annars lätt kan bortgå af de vid jäsningen
i komposten sig utvecklande flyktiga ämnena.
217. Benkol, eller förkolade och sönder stötta ben, som
vid sockerbruken begagnas till sockersaftens affärgning och
därför äfven kallas sockerkol, är ett godt och kraftigt
gödslingsämne, i det närmaste af samma verkan och värde som
ångkokadt och fint benmjöl.
218. Benaska, efter hvitbrända pulveriserade ben,
förekommer äfven i marknaden bland konstgjorda
gödslingsämnen och importeras i stora massor från Sydamerika till
England, där den dock, likasom någon gång hos oss,
företrädesvis användes till beredning af superfosfat.
Den organiska substansen är hos de hvitbrända benen
genom bränningen helt och hållet borta och det är
endast benens mineralbeståndsdelar som äro kvar, men
procenthalten af fosforsyra är till följd häraf så mycket
rikare, så att benaskan håller däraf i medeltal 35-40 proc.
Denna aska är därför ett mycket värderikt
gödslingsmedel, och när hon är fin och pulverformig, kan hon
utan vidare preparering användas till gödsling af de
odlade fälten. Beredd till superfosfat lämnar hon ett ännu
värderikare och hastigt verkande gödslingsmedel.
219. Guano innefattar flere slag fosforsyrerika
gödslingsämnen, af hvilka några äfven innehålla en stor
procent kväfve. De härstamma alla från djurriket och
förekomma i sådana regnlösa trakter af jorden, där sjöfåglar
uppehållit sig i ofantliga skaror och där deras spillning
i blandning med lämningar efter salar och fiskar hopat
sig i stora massor.
De guanosorter, hvilkas värde hufvudsakligen beror
på deras halt af fosforsyrad kalk äro: bakerguano från
Bakerön i Stilla Oceanen; mejillonesguano från kusten af
Bolivia; jarvisguano från ön Jarvis i Stilla Oceanen samt
sambreroguano från Västindien. Alla härstamma de från
korallöar, äro af en lucker, jordartad beskaffenhet, till
färgen rost- eller läderbruna och användas numera sällan
om någonsin i sitt råa tillstånd, utan prepareras först till
superfosfat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
