- Project Runeberg -  Jordbrukslärans hufvudgrunder /
172

(1908) Author: Johan Peter Arrhenius, Johan Fredrik Hallenborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 7. Åkerjordens gödsling. - B) Ofullständiga gödslingsämnen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2:o. Ammoniaksaltet skall vara fritt från
rhodankalium.

242. De kväfverika gödslingsämnenas användning.

Chilisalpeter och svafvelsyrad ammoniak verka genom
deras kväfvehalt företrädesvis – likasom urinen och
gödselvattnet – på växternas örtartade delar, sålunda på
utvecklingen af rötter, stjälkar och blad, som de drifva till
en mycket hastig och synnerligen frodig utveckling. Dessa
gödslingsämnen äro därför af största vikt för befordrandet
af kulturväxternas första frodiga utveckling, hvaraf dessas
vidare fortkomst så väsentligen bestämmes. Det är ock till
öfvergödsling öfver svag sädesbrodd samt å gräsvallar, som
de kväfvehaltiga gödslingssalterna visa sin största verkan,
då genom dem en yppig växtlighet kan framkallas, där
sädesbrodden och gräsmattan förut företedde endast ett
tvinande lif. – Dessa salter användas dock äfven med
mycken fördel tillsammans med fosfat, superfosfat och kalisalter
å sådana fält, hvilka man ej varit i tillfälle att gödsla med
stallgödsel och hvilka sakna nödig mylla med för
kulturväxterna njutbart kväfve, utan hvilket de ej kunna nå någon
frodig utveckling.


Chilisalpetern och den svafvelsyrade ammoniaken löses lätt och
upptages omedelbart af växtrötterna samt visar en förvånande verkan
att påskynda växternas hastiga och frodiga utveckling. Detta är
isynnerhet händelsen efter öfvergödslingar med Chilisalpeter. Uti
ammoniaksaltet måste kväfvet först omsättas till salpetersyra, innan
det kan upptagas såsom växtnäring, och därför verkar svafvelsyrad
ammoniak ej så hastigt som Chilisalpeter, i hvilket kväfve redan
förefinnes såsom färdigbildad salpetersyra. Svafvelsyrad ammoniak
användes därför helst för höstsäd
, då däremot chilisalpeter förmånligast
användes för vårsäd
samt förnämligast till öfvergödsling tidigt på
vårarna af svag sädesbrodd, äfvensom å gräsvallar. Öfvergödslingen
bör härvid ske strax då vegetationen visar sig å nyo börja med värmen
och nederbörden under vårarna, eller närmast före denna tid – och å
jord, som för öfrigt är i god växtkraft, är verkan af en sådan
öfvergödsling ofta högst förvånande. Den svaga sädesbrodden, den
tvinande gräsvallen får häraf förnyadt lif, och å fält, som utan sådan
Öfvergödsling skulle lämnat missväxt, erhållas rika skördar. – Å
gammal åkerjord äfvensom å ängvallar kunna 210 à 250 kg. Chilisalpeter
pr har ofta åstadkomma dubbelt rikare skörd, än utan sådan gödsling.
Tillsättes till denna gödsling för gräsvallarna 86 kg. pr har
svafvelsyrad kalimagnesia, så blir verkan så mycket säkrare och skörden så
mycket större. Kalimagnesian bör dock härvid helst utströs på
höstarna – chilisalpetern på vårarna. Med hänseende därtill att
chilisalpetern ej absorberas af åkerjorden och genom ymnigare nederbörd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:39:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jordbruk/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free