Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 7. Åkerjordens gödsling. - B) Ofullständiga gödslingsämnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
densamma använda superfosfat omedelbart före sådden
och väl inblanda detta i jorden. Kväfvetillskott gifves
helst i form af chilisalpeter eller svafvelsyrad ammoniak.
Chilisalpetern gifves i en eller två omgångar, antingen
blott vid sådden eller ock sedermera såsom Öfvergödsling.
Ammoniaksalt gifves något före sådden och bör
nedplöjas. – Användes fiskguano eller annat bigödslingsämne,
i hvilket kväfvet förekommer i form af organisk substans,
så bör gödselämnet nedplöjas långt före sådden. I regel
behöfver lerjorden ej kalitillskott, men om man, t. ex. vid
utsträckt rotfruktsodling, behöfver gifva lerjorden
kaligödsling, så bör man härtill använda renade
högprocen-tiska kalisalter, hvilka väl inblandas i jorden.
266. Sand- och grusjorden äger högst ringa
absorptionsformåga för fosforsyra, och därför är det lämpligast
att å densamma använda thomasslagg med sin i vatten
olösliga fosforsyra. Kali i form af kainit, har visat sig
fördelaktigast för denna jordart, och gifves samtidigt
med thomasslaggen. Bästa sättet att förse sandjorden
med kväfve är tvifvelsutan att å densamma odla
baljväxter, hvilka förmå – vid riklig tillgång på andra
växtnäringsämnen – själfva förse sig med kväfve ur luften.
Så snart baljväxternas groddplantor nått en viss
utveckling, slå sig nämligen vissa bakterier ned på rötterna,
på hvilka egendomliga bildningar eller rotknölar uppstå.
Bakterierna lefva i dessa knölar, och på ett ännu
oförklaradt sätt åstadkomma de, att luftens fria kväfve tager
organisk form uti baljväxternas kväfveföreningar.
Bäst lyckas odlingen af baljväxter, om jord, i
hvilken sådana vuxit, utsprides, där odlingen skall företagas,
ty med jorden följa de kväfvesamlande bakterierna. Man
kallar denna gödslingsmetod jordympning.
267. Mulljorden anses i allmänhet – om den är af
godartad beskaffenhet – hafva så stort öfverflöd på alla
växtnäringsämnen, att någon tillförsel af konstgjorda
gödslingsämnen sällan ifrågakomma. Ett tillskott af
fosforsyra under form af superfosfat eller thomasslagg,
alltefter jordens beskaffenhet, är likväl ofta behöfligt. I
brist på tillgänglig fosforsyra, men vanligen i följd af
öfverskott på kväfve, lämnar sådan jord visserligen stora
massor skörd, men kärna af dålig beskaffenhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
