- Project Runeberg -  Jordbrukslärans hufvudgrunder /
215

(1908) Author: Johan Peter Arrhenius, Johan Fredrik Hallenborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 8. Jordbrukets statik och de olika åkerbrukssätten. - E) Hvad som bör iakttagas vid växelbrukets indelning och insåning till klöfver- och gräsvall.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

/*
1. träda,
2. råg eller korn,
3-5. vall,
6. hafre.
*/

I allmänhet skötes Norrbottens åkerjord på följande
sätt:

Å de frostfria platserna begagnas ännu sädesbruket.
På mera högländta marker har man ett sorts koppelbruk
af följande beskaffenhet:

1:o) Sedan vallen efter 10, 15-20 år blifvit
mossbelupen och litet gifvande, upplöjes densamma mycket
grundt. Nästföljande sommar trädas fältet.

2:o) Året därpå sås korn jämte litet »tufråg», men
dessförinnan har fältet gödslats mycket starkt (300-400
lass stallgödsel pr hektar).

3:o) Året efter det kornet skördats erhålles en half
skörd af råg jämte icke så litet af gräs, som framkommit
utan insåning.

4:o) Året därpå har man i regel en mycket gifvande
vall, som i en skörd kan lämna bortåt 4,250 - 5,100 kg.
hö pr hektar.

5:o) Vallen får i regel ligga 10-15 år, utan att
erhålla någon öfvergödsling. – Hela denna kulturmetod är
egentligen en ängsföryngring. Den gamla vallen plöjes
mycket grundt (skumplöjes), och den nedåtvända grässvalen
får sedan icke rubbas genom ny plöjning, och man nyttjar
därför endast lätta harfvar vid bearbetningen. I den tunna
rågen skjuta de gamla gräsrötterna, från den forna vallen,
nya skott och vallen är nybildad. De gräsarter, som bilda
dessa vallar, äro förnämligas: ängsgröe, brunhven,
rödsvingel</i> och tuftåtel. På kalirika marker förekomma dessutom
ymnigt tvenne härdiga baljväxter: fågelvicker och ängsvial
(Gul vial)

Här vid Åminne, säger hr Frisendahl vidare,
begagnar jag följande koppelbruk:

1:o) Å vallbrottet sås hafre med bigödslingsämnen.

2:o) Följande år sås korn, för hvilket gödslas mycket
starkt med ladugårdsgödsel. Uti kornet insås gräsfrö af
ortens gräs, jämte timotej, ängssvingel, ängskafle,
alsike- och hvitklöfver.

3:o) Vallen får ligga i 6 år.

*


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:39:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jordbruk/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free