- Project Runeberg -  Jordbrukslärans hufvudgrunder /
222

(1908) Author: Johan Peter Arrhenius, Johan Fredrik Hallenborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 9. Om växtodling i allmänhet. - B) Sådd och plantering.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kärnsättningen blir kraftigare och bättre, så att
mindre slösäd uppkommer, samt

att rensning mellan raderna möjliggöres, såvida de ej
uppdragits för tätt.

På ogräsfull och i dålig växtkraft varande jord är
radsåning ej lämplig. I alla andra fall kan den med fullt
skäl på det allra kraftigaste förordas till allmänt
begagnande, särdeles vid vårsådd. Man har funnit, att –
under likartade förhållanden – radsåningen i regel gifver
10-20 % mera skörd än bredsåningen. För mellersta
och norra Sveriges vårsädesskördar kan radsåningen lämna
ända till 50 % större skörderesultat än bredsåningen.
Detta beror därpå, att i sistnämnda delar af landet
vårarne ofta äro torra, så att vårsäden kommer ojämnt
upp. Men därigenom att vårsäden radsås och på samma
gång myllas till lagom och lika djup, så få alla korn
behöflig fuktighet för att gro. Dessutom bör man
beakta, att vid radsåningen bringas kornen att ligga i
botten af fåran, under det att vid bredsådd de vanligen
stanna uti balken eller komma mellan fårorna och
därföre mera utsättas för torkans inflytande. Då nederbörd
faller, så stannar fuktigheten naturligtvis lättare uti fårans
botten och kommer sädeskornen där till godo, hvaremot
den svårligen kan samlas eller bibehålla sig i fårornas
kammar.

369. Myllningen sker antingen med harf, årder eller
fyrskärig skumplog och undantagsvis för finare frön blott
genom en vältning. Med rad- och gruppsåningsmaskinerna
sker – som nämndt är – myIlningen samtidigt med
sådden. Vid dessa maskiners användning bör man noga
tillse, att de ej mylla för djupt, ty i så fall bli plantorna
svaga och följaktligen hela skörden otillfredsställande.
Ofta har detta varit orsaken till att radsåningsmaskinerna
blifvit uttömda, oaktadt det gifvetvis icke är maskinens
utan dess skötares fel, om säden blir för djupt myllad,
ty maskinen är lätt ställbar för olika djup.

Med afseende på det djup, till hvilket de olika
fröslagen böra nedmyllas i jorden, gäller såsom allmän regel:
att ju större och tyngre fröet är, desto djupare skall det
myllas.
Ärter och bönor böra myllas 7,5-10 cm.; hvete,
råg, korn och hafre 5-7,5 cm.; bohvete, raps och lin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:39:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jordbruk/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free