Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 9. Om växtodling i allmänhet. - D) Skörd, bärgning och förvaring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
torde det likväl icke yara skäl att däraf bereda ensilage, hvarigenom
alltid någon del af fodervärdet går förlorad.
385. Sädesskörden bör börjas så tidigt, att säden ej
blir öfvermogen och spilles på fältet; ty »bättre är att
hafva en del säd kvar i halmen till kreaturen, än att den
faller ur». Härvid bör man dock alltid komma ihåg, att
den säd, som skall begagnas till utsäde, skall vara väl
mogen; i annat fall bör stråsäden skördas före full
mognad. Härigenom vinnes ej endast den fördelen, att man
förebygger spillsäd, utan man får äfven en tunnskaligare
och således äfven viktigare kärna. Detta sistnämnda
gäller isynnerhet hvete och korn. För att pröfva, när
kärnan är mogen, brukar man klyfva den med nageln. Om
den då visserligen är mjuk och vaxlik, men icke gifver
ifrån sig någon mjölklik saft, kan skörden utan fara
börjas. Den tidigt skördade säden behöfver dock stå något
längre, innan den inköres, emeden den torkar
långsammare. – I allmänhet förlorar man mindre på att börja
skörden ett par dagar för tidigt än för sent.
386. Säden afmejas dels med handskära, dels med
lie eller maskin. Sedan säden är afmejad, bindes den i
kärfvar. Att låta den ligga på slag och behandlas som
hö brukas på några orter för vårsäd, men kan endast
förordas i det fall, att upptagare saknas eller att säden
är så kort, att den icke kan sammanbindas. Kärfvarne
uppställas sedan i skylar, antingen i öppna eller täckta
långskylar eller trindskylar; dessutom användes äfven
krakning och hässjning m. fl. metoder för sädens
torkning.
387. Långskylar göras så, att kärfvarne par om par
resas mot hvarandra. De böra uppsättas med
längdriktningen i norr och söder. De öppna långskylarnes fördel
är, att säden lätt torkar i dem, och deras olägenhet är,
att så skylad säd lätt skadas under ihållande regnväder.
De mera ömtåliga sädesslagen, såsom hvete, råg och korn,
böra därför ej gärna skylas i öppna långskylar, med
undantag möjligen för slättbygderna, där säden torkar
hastigt.
388. Trindskylar göras på många olika sätt, t. ex.
sålunda: Sex à åtta kärfvar resas mot hvarandra i en
krets; deras axändar hopbindas och täckas med 2 andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
