- Project Runeberg -  Jordbrukslärans hufvudgrunder /
234

(1908) Author: Johan Peter Arrhenius, Johan Fredrik Hallenborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 9. Om växtodling i allmänhet. - D) Skörd, bärgning och förvaring.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


På linhässjor upplägges säden obunden. Då
åkerbönor hässjas på sådana hässjor, måste de vara dubbla,
så att bönstjälkarne komma att läggas på 2 parallellt
liggande linor.

390. Att torka säd på utspända linor, kan dessutom ske, fastän
ej därvid någon egentlig hässja bildas, utan i stället en sorts
långskyl. Denna metod beskrifves af Direktör B. Nordström, i tidskriften
»Landtmannen» N:o 35 för 1892, sålunda: »Vanliga störar och linor
begagnas, såsom vid höets hässjning, men störarne kunna ställas längre
ifrån hvarandra och den första linan spännes så högt, att då
sädesbanden uppresas emot densamma, de då af denna uppehållas nästan
lodrätt. Vid denna resning af banden ställas de så, att axändarne
komma om lott, hvartannat band, och ej rätt emot hvarandra, såsom
vid långtrafvar är brukligt. Genom att uppställa dem på det
förstnämnda sättet, komma de att stå luftigare. Nästa lina fästes omkring
25 å 30 cm. öfver de uppresta sädesbandens öfversta rand, så att ett
mellanrum kommer att förefinnas mellan dessa och de, som
sedermera komma öfver dem på andra linan. Dessa senare uppläggas
sålunda: Banden delas i axändan, som trädes öfver linan, hvarefter den
i vädret varande stubbändan delas med hälften åt hvardera sidan,
såsom hattar på trindskylar ibland göras; därefter utbredas samt
nedböjas de noga, hvarigenom de komma att bilda liksom ett paraply
öfver de förut uppställda banden. Genom denna uppställning kommer
aldrig något ax att utsättas för regn, enär detta i första hand träffar
de utbredda stubbändarne. Vid uppsättningen skall noga iakttagas,
att banden alltid packas väl intill hvarandra, så att de stå stadigt i
undre raden och noga täckas af den utbredda stubben i den öfre.
Lägges nu räfset ofvanpå det hela, och fästes detta genom att trädas
på de uppstående störarne, så af hålles äfven härigenom regn.»

Förenämnda skylningssätt användes hufvudsakligen för hvete,
men kan äfven begagnas till annan säd med styf halm.

391. <i>Torkning i eldriorv är det bästa sättet att få
säden väl bärgad under våtår. Säden kan föras in i
rian, så fort den är skuren; men vid eldningen måste
man noga tillse, att ej värmen blir för hög, ty därigenom
kan grobarheten taga skada. Temperaturen i rian får
ej öfverstiga 60 grader. Riad säd är förträfflig till
utsäde och kan förvaras i flera år utan att taga skada.

392. Sädens inkörning i lada eller sammankörning
i stack får ej ske, förr än den är fullkomligt torr. Att
köra in säden våt eller halftorr, är under alla
förhållanden ett stort fel. Härvid gäller den gamla
landtmannaregeln: »att hellre låta säden förstöras på fältet än i
ladan».

När kärnan är hård och halmen torr i midten af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:39:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jordbruk/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free