Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 10. De viktigaste på åker i Sverige odlade växterna. - B) Baljsäd, bohvete och blandsäd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utomordentligt de växter, på hvilka de lefva. – Att genom rökning
med svafvel och andra ämnen döda bladlössen låter endast verkställa
sig i växthus och trädgårdar, ej på åkerfälten. De medel, som
landtmannen kan och bör använda, för att motverka dessa skadedjur, äro:
1) tidig sådd af ärterna, i väl redd och tjänlig jord, så att – när
bladlössen i massa komma på högsommaren, ärtskörden må hafva så
framskridit i sin utveckling, att den af bladlössen ej stort bör kunna
lida; 2) att icke på samma fält låta ärter, vicker eller bönor
återkomma för ofta, utan att längre tid må förflyta mellan hvarje gång
jorden besås med ärtväxter, är äfven en högst väsentlig sak. Ty komma
ärter, vicker eller bönor nära intill eller efter hvarandra, så lida de
alltid mera än annars af bladlöss, som i synnerhet härja de fält, där
de fått innästla sig genom flerårig odling af de växtarter, på hvilka
de uppammas och lefva.
Fig. 81.
Ärtsmygen.
Ärtmalen eller ärtvecklaren är en gråhvit fjäril (fig. 80, 3 och
4) samt lägger sina ägg uti de af ärtblommorna ännu inneslutna
skidorna. De från äggen framkomna blekgula larverna (1 i naturlig, 2
i förstorad skala) uppäta mer eller mindre ärterna och göra dem, som
man kallar det, maskätna. – Larven kryper från ärtskidorna ner i
jorden samt förpuppar sig där, och ur puppa kommer fjäriln vid
början af nästa sommar, då han åter börjar sin äggläggning. (Fig.
80, 3 visar ärtmalen i naturlig storlek, med vingarna liggande bakåt
kroppen; 4 framställer densamma flygande och förstorad).
Omsorgsfullt bruk af jorden, så att pupporna till ärtmalen må förstöras fore
ärtsådden, och ofta ombyte af jord för ärter och likartade växter, i
hvilkas blommor ärtmalen lägger sina ägg, är hvad som kan och bör
göras mot denna insekt.
Ärtsmygen (fig. 81, 1 i naturlig storlek, 2 förstorad) är en
skalbagge, som lägger sina ägg i ärtblommorna vid den tid, då fröen börja
utbilda sig. Ärterna utväxa med de inom dem ur äggen utkläckta
larverna, och vid mognaden äro de hela samt visa ej annat tecken
till skada än en liten mörk fläck, hvilken antyder den urgröpning,
som. larven gjort inuti ärterna. Larven (fig. 81, 3) kvarligger i ärterna
till nästa vår, förtär mer och mer af deras innehåll samt utbildas
slutligen inom dem till en liten skalbagge, som äter sig ur och kryper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
