Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Söder, at Norrstiernan gick alt lägre neder på himmelen: man
blef warse nya stiernor som man tilförende aldrig sedt, och at
andra deremot gingo neder, som förr altid giordt sina hela cirklar
öfwer horizonten: ja, när man kom at segla ifrån landet långt ut
i siön, kunde man ännu se tornen af en stad, fast än sielfwa landet
och husen woro bortskymde af watn-brynens rundhet: och när man
aldeles nedre på decket ej mera kunde se tornen, kunde man dock se
dem ofwan på mast-korgen.
Då begynte man at falla på de tankarne, at jorden wore rund
som ett klot. Hwilket ock blef stadfäst af Månens förmörkelser,
uti hwilka den mörka delen är altid ett stycke af en cirkel, som man
wet måste förorsakas af en rund kropps skugge. Hwad jordens
berg och dalar angår, så kunna de i anseende til sin lilla högd och
djuphet jämförd emot jordens storlek, ej mera skada jordens
rundhet, än litet damb och sand hindrar ett stort trädklot at wara
rundt. Och som de gamle trodde at naturen uti alt antingen
fölgde en rätt linea eller en cirkel, så blef strax slutit at jorden war
fullkomlig rund eller en sphere.
Om denna meningen war hos den tidens Lärde ingen twist,
undantagande någon, som wille derutaf draga den farliga
påfölgden, at om jorden wore en Glob, så skulle jämwäl gifwas
Antipodes, eller ett sådant slags underligit Folk, som wände sina
fötter emot wåra. Hwilket ock omsider måste tros, när man fick
segla rundt omkring jorden.
Ännu trodde man intet at detta klotet rullade omkring sin axel
på 24 timmar; utan man mente himmelen med stiernorna wara en
ihålig cristall Glob, som wände sig omkring jorden på ett dygn.
I anledning hwaraf inbillade man sig på jordens sphere samma
puncter och cirklar, som man utmärkt på himmelens klot. Man
kallade högst på jorden eller des Poler, derest alla stiernor giöra
parallela cirklar med horizonten, och Polen på himmelen står mitt
öfwer hufwudet.
En stor cirkel, som mitt emellan desse Poler skiär af jorden i
twå halfwa klot, och hwarest stiernorna giöra lodrätta cirklar med
horizonten, samt polerne på himmelen stå just i watubrynan,
nämde man Æqvator, som eljest af wåre Siömän kallas Linjen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
