Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Utaf denna stiernornas föränderliga ställning, i anseende til
wissa orters belägenhet på jorden, funno de Gamle åtskillige maner
at mäta jordens storlek, til ex. de reste så länge från Norr til
Söder uti en rätt linea, at de såge Polens högd en grad mindre;
hwaraf fölgde, at så många mil de då rest, så många swarade ock
emot 1/360 af hela jordens omkrets.
Utan att nämna hwad Eratosthenes och Possidonius hade
observeradt, finner jag ingen af de Gamla med större flit anstält
desse mätningar efter föregående method, än de Arabiske
Mathematici, som efter deras Keysares Almamons befalning på
slättmarkene i Sanjar observerade Polens högd, och sedan delte sig i
twänne hopar: den ena gick uti en rätt linea til Norr, til des de
funno en grad mera för Polens högd, och det på 56 2/3 Arabiska
mil; den andre delen gingo så länge åt Söder, til des de förlorade
en grad på Polens högd, och räknade det på 56 mil just.
I senare tider blefwo och dylika mätningar anstälte af Fernel i
Frankrike, Norwood i England, Snellius i Holland, och Riccioli
i Italien.
Alla dessa operationer, så de Gamlare, som de Nyare, äro
sins emellan så skiljacktige, at de kunna ej gifwa oss någon
tilförlitelig uträkning på jordens figur och storlek.
Omsider när L’Academie Royale des sciences i Paris blef
af Konung LUDWIG den XIV. inrättad, war ibland deras
förste och förnämsta giöromål, at uparbeta Astronomien;
serdeles så wida den har sin nytta i Geographien och Navigationen.
Det är bekant, det man utan at weta jordens rätta figur och
storlek, så Land- som Siö-Chartor ej kunna tilbörligen upritas. Och
hafwa Siöfolket ofta af nöden, när de wille utstaka skieppets lopp i
hafwet, at noga weta huru många mil swara emot wissa grader
på jorden. Dessutan tienar jordens diameter för de
Stiernkunnigas måttstock, hwarmed de afmäta hela den synliga werldenes
byggnad.
Hwarföre blef Mr. Picard Åhr 1667 befald på Kongl.
omkostnad at företaga en grads afmätning. Hwilket och blef med
mycken flit förrättat emellan Malvoisine och Amiens. Sielfwa
mätningen skiedde på det sättet, at som man intet kunde i sielfwa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
