Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Observatoriets i Cambridge svar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
denna initialhastighet kommer att underkastas ett
oafbrutet aftagande, befinnes att, på grund af gjorda
beräkningar, projektilen behöfver tre hundra tusen sekunder,
eller åttiotre timmar och tjugo minuter, för att hinna
fram till den punkt, der jordens och månens dragkraft
upphäfva hvarandra, från hvilken punkt han sedermera
kommer att falla till månen på femtio tusen sekunder,
eller tretton timmar, femtiotre minuter och tjugo
sekunder. Man kan sålunda öfverenskomma att kasta
den från jorden nittiosju timmar, tretton minuter och
tjugu sekunder före månens ankomst till den punkt,
mot hvilken man sigtar.
På fjerde spörsmålet: Vid hvad noggrant angifna
ögonblick befinner sig månen i det läge. att han med
största utsigt till framgång kan träffas af projektilen?
I enlighet med hvad ofvan blifvit yttradt måste
man först och främst välja den tid, då månen
befinner sig i sitt perigæum, och på samma gång det
ögonblick, då han passerar genom zenith, [1] hvilket
ytterligare kommer att förminska afståndet med en tre tusen
niohundra nitton miles eller en jordradie, så att den
definitiva väglängden kommer att utgöra två hundra
fjorton tusen nio hundra sjuttiosex miles. Men
oaktadt månen hvarje månad befinner sig i sitt
perigæum, passerar han icke derför samtidigt zenith.
Det är endast med långa mellanrum han företer sig i
dessa båda lägen. Man måste derföre afvakta den
tidpunkt, då månen samtidigt passerar genom perigæum
och zenith. Men af en lycklig händelse eger detta
rum den 4 December nästa år; klockan tolf på natten
kommer han att befinna sig i sitt perigæum, d. v. s.
på sitt kortaste afstånd från jorden, och går samtidigt
öfver zenith.
På femte spörsmålet: Mot hvilken punkt på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>