Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Krutfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NIONDE KAPITLET.
Krutfrågan.
Det återstod att behandla frågan om krutsorterna.
Publiken afvaktade med oro detta sista beslut.
Projektilens storlek och längden på kanonen voro
bestämda, men huru stor skulle den för framdrifningens
åstadkommande nödvändiga krutqvantiteten vara? Denna
förfärliga kraft, öfver hvilken menniskan dock gjort
sig till herskare, var nu kallad att spela sin rol i
ovanliga proportioner.
Man vet allmänt och man upprepar det gerna,
att krutet blef uppfunnet i fjortonde århundradet af
munken Schwartz, som satte lifvet till på sin stora
upptäckt. Men det är numera nästan bevisadt, att denna
historia bör räknas till legenderna från medeltiden.
Krutet har icke blifvit uppfunnet af någon; det
härleder sig direkte från den grekiska elden, sammansatt
liksom krutet af svafvel och salpeter. Denna
blandning, som först var af blott uppblossande egenskap,
har sedermera användts på flerehanda sätt, och man
insåg slutligen dess egenskap att hastigt förbrinna
med knall.
Men om man fullkomligt känner till den falska
historien om krutet, så är det ej många, som göra sig
reda för dess mekaniska kraft. Men detta måste hvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
