Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Urbi et Orbi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TOLFTE KAPITLET.
Urbi et Orbi.
Sedan de astronomiska, mekaniska och
topografiska svårigheterna väl voro undanröjda, återstod
penningefrågan. Det gälde nu att anskaffa en högst
ansenlig summa för att kunna utföra företaget. Ingen
enskild person, icke ens en stat skulle kunnat förfoga
öfver de erforderliga millionerna.
Ehuruväl företaget var amerikanskt, beslöt
presidenten Barbicane att söka intressera hela verlden för
detsamma och anhålla om hvarje nations finansiella
medverkan. Det var hela jordens rättighet och
skyldighet att taga del i angelägenheter, som rörde hennes
drabant. Subskriptionen, som för detta ändamål
öppnades, sträckte sig från Baltimore öfver hela verlden,
urbi et orbi.
Denna subskription borde lyckas öfver all förväntan.
Det gälde emellertid här att skänka, icke att låna
summor. Verkan af Barbicanes meddelande hade icke
stannat vid Förenta Staternas gränser; den hade
framträngt öfver Atlantiska och Stilla oceanen och
inkräktat på en gång Asien, Europa, Afrika och Australien.
Observatorierna inom Unionen satte sig i omedelbar
förbindelse med de främmande ländernas observatorier;
några af dem, såsom i Paris, Petersburg, Cap, Berlin,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
