Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVI. Columbiaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att afkyla den ofantliga cylindern. Det var omöjligt
att närma sig densamma. Man måste vänta, och
Gun-clubs ledamöter sväljde förtreten.
— Vi skrifva nu den 10 Augusti, — sade J. T.
Maston en morgon, — och vi ha icke fullt fyra
månader till den 1 December. Det återstår ännu att
upptaga kärnan, bestämma pjesens kaliber och ladda
Columbiaden. Vi skola aldrig hinna med detta. Man
kan icke en gång närma sig kanonen. Skall han då
aldrig blifva afkyld? Det skulle vara grymt!
Man försökte att lugna den otålige sekreteraren
utan att lyckas deri. Barbicane sade ingenting, men
hans tystnad dolde en viss oro. Det var hårdt för
krigare att se sig alldeles afbrutna i sitt experiment
genom ett hinder, som endast tiden kunde öfvervinna
— tiden, en fruktansvärd fiende under dessa
omständigheter — och vara underkastade denne fiendes
godtfinnande.
Emellertid gåfvo de dagliga undersökningarna vid
handen, att markens tillstånd undergått en viss
förändring. Den 15 Augusti hade de ångor, som uppstego,
betydligt förminskats i styrka och tjocklek. Några
dagar derefter var utdunstningen ur jorden endast
obetydlig, det var den sista fläkten från vidundret, som
var inneslutet i sin stengraf. Markens darrningar
började småningom aftaga och värmesferen förminskas.
De otåligaste af åskadarne närmade sig. En dag vann
man två famnar, den följande fyra. och den 22
Auguste kunde Barbicane och hans kolleger taga plats på
kanonmynningen, hvilken snuddade vid Stones-Hills
topp, ett i hygieniskt afseende fördelaktigt ställe, der
man omöjligen kunde frysa om fötterna.
— Ändtligen! — utropade Gun-clubs president med
en djup suck af tillfredsställelse.
Samma dag börjades arbetena ånyo. Man grep
sig genast an med att upptaga kärnan för att frigöra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
