Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XX. Anfall och försvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Michel Ardan lyckades slutligen smyga sig undan
sina hurtiga beundrares sista omfamningar. Han flydde
till Hotel Franklin, sprang raskt upp på sitt rum och
kröp i säng, medan en armé af hundra tusen man
vakade under hans fönster.
Under denna tid hade en kort, allvarsam och
åtgörande scen egt rum mellan den hemlighetsfulle
främlingen och Gun-clubs president.
Då Barbicane ändtligen var fri, gick han rakt på
sin motståndare.
— Följ mig! — sade han helt kort.
Främlingen följde honom längs kajen, och snart
befunno de begge motståndarne sig ensamma vid
ingången till ett öppet varf på Stones-Hill.
Der betraktade de begge fienderna hvarandra.
— Hvem är ni? — frågade Barbicane.
— Kapten Nicholl!
— Jag misstänkte det. Ända hittills har slumpen
aldrig fört er i min väg.
— Men jag har kommit hit för att ställa mig i
er väg.
— Ni har skymfat mig.
— Ja, offentligt.
— Och ni skall gifva mig upprättelse för denna
skymf!
— Genast!
— Nej! Jag önskar, att allt afgöres i hemlighet
emellan oss. Det finnes en skog tre miles från Tampa,
Shernaws skog. Känner ni till den?
— Ja, det gör jag.
— Behagar ni gå dit i morgon bittida klockan 5
och komma från norra sidan?
— Ja, om ni samtidigt kommer från den södra.
— Men glöm ej att medtaga er bössa! — sade
Barbicane.
— Bara ni ej glömmer er, — svarade Nicholl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
