Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXIV. Teleskopet på Klippbergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Genom denna anordning hade man fördelen att
undvika den lilla spegeln, som var afsedd att bryta
bilden till okularet. Denna undergick endast en
reflexion i stället för två. Ett mindre antal ljusstrålar
blef alltså utsläckt, bilden blef mindre försvagad, och,
slutligen erhöll man större klarhet, en oskattbar vinst
vid den observation, som skulle göras.
Då dessa beslut voro fattade, börjades arbetena.
Enligt observatoriets i Cambridge beräkningar borde
tuben i den nya reflektorn vara två hundra åttio fot lång
och dess spegel hafva sexton fots diameter. Huru
jättestort ett dylikt instrument än var, kunde det ej
jemföras med det tio tusen fot långa teleskop, som
astronomen Hooke för några år sedan föreslog, att man
skulle uppföra. Icke desto mindre erbjöd uppförandet
af en apparat sådan som den ifrågavarande stora
svårigheter.
Hvad beträffade frågan om sjelfva platsen, blef
den hastigt afgjord. Man måste utse ett högt berg, och
sådana finnas ej i öfverflöd i Unionens stater.
Bergsträckorna i detta stora land inskränka sig
verkligen till tvenne kedjor af medelmåttig höjd, mellan
hvilka flyter den praktfulla Mississippi, som
amerikanarne kalla "flodernas konung", om de nämligen erkänna
något slags konungslighet.
I öster finner man Apalacherna, hvilkas högsta
spets i New-Hampshire icke öfverstiger fem tusen sex
hundra fot, hvilket ej är mycket att tala om.
I vester möter man Klippbergen, en ofantlig kedja,
som börjar vid Magalhâens-sundet, går genom vestra
delen af Södra Amerika under namn af Anderna eller
Cordillererna, öfverskrider Panamanäset och löper tvärs
igenom Norra Amerika ända till polarhafvet.
Dessa berg äro icke mycket höga, och Alperna
eller Himalaja skulle från höjden af sin storhet se ned
på dem med djupt förakt. Deras högsta spets är en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
