- Project Runeberg -  Från jorden till månen. Direkt öfverfart på 97 timmar 20 minuter. /
211

(1871) [MARC] [MARC] Author: Jules Verne
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXVIII. En ny stjerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

väckte den i hela verlden en känsla af förvåning och
förskräckelse. Vore det möjligt att lemna någon hjelp
åt dessa oförskräckta resande från jorden? Utan tvifvel
vore detta omöjligt, ty de hade stält sig utom
menskligheten, då de öfverskridit de gränser, som Gud
utstakat för de jordiska varelserna. De kunde förskaffa
sig luft i två månader och hade lifsmedel för ett år.
Men sedan?... De stenhårdaste hjertan klappade vid
denna fasaväckande fråga.

En enda man ville icke medgifva, att belägenheten
var förtviflad. En enda lefde ännu i hoppet, och
det var de resandes tillgifne vän, djerf och beslutsam
som de — den tappre J. T. Maston.

Dessutom förlorade han dem icke ur sigte. Hans
vistelseort blef hädanefter Long’s-Peak, hans horizont
den ofantliga reflektorns spegel. Så snart månen
uppsteg på horizonten, inriktade han honom i teleskopets
fält och följde honom oaflåtligt hvarje ögonblick under
hans lopp genom stjernrymderna. Han följde med
Jobs tålamod projektilens passage kring månens
silfverskifva, och den hederlige mannen trodde sig stå i
ständig förbindelse med sina tre vänner och förtviflade
icke om, att han en dag skulle få återse dem.

— Vi skola korrespondera med dem, — sade han
till livar och en, som ville höra honom, — så snart
omständigheterna det tillåta. Vi skola få nyheter från
dem och de från oss. Dessutom känner jag dem: de
äro snillrika män. De medföra ock dit bort alla
vetenskapens, konstens och industriens hjelpmedel. Med
detta gör man hvad man vill, och I skolen få se, att
de nog draga sig lyckligt ur spelet.

                         Slut på förra delen.

*



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:40:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jordman/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free