Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Ett ögonblicks berusning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SJUNDE KAPITLET.
Ett ögonblicks berusning.
Under dessa egendomliga förhållanden företedde
sig ett högst sällsamt, men förklarligt fenomen. Allt,
som kastades ut från projektilen, borde följa samma
rörelselinie och ej stanna förr än denne. Detta
utgjorde ett outtömligt samtalsämne under aftonen.
Sinnesrörelsen hos de trenne kamraterna ökades
dessutom i den mån, de närmade sig resans mål. De
räknade på att få se något högst oväntadt, nya
fenomen, och ingenting skulle förvånat dem i den
sinnesstämning, hvari de befunno sig. Deras öfverdrifna
inbillning förde dem långt framför projektilen, hvars hastighet
betydligt förminskades, utan att de hade känning deraf.
Men månen blef större för deras ögon, och de trodde
redan, att det var tillräckligt att utsträcka handen
för att få tag i honom.
Följande dag den 5 November klockan 5 på
morgonen voro alla tre på benen. Denna dag borde vara
den sista under deras resa, så vida beräkningarna
vore fullkomligt riktiga. Samma afton vid
midnattstiden, alltså efter aderton timmar, just i det ögonblick
månen var i sitt fylle, skulle de uppnå den glänsande
skifvan. Följande natt skulle se den mest
egendomliga resa i gamla och nyare tider fullbordas. Också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
