- Project Runeberg -  Från jorden till månen. Direkt öfverfart på 97 timmar 20 minuter. /
94

(1871) [MARC] [MARC] Author: Jules Verne
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Följderna af en deviation

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nattens stjerna på den andra öfvergöto projektilen med
sitt ljus.

I detta ögonblick trodde Barbicane sig kunna
uppskatta afståndet, som skilde dem från deras mål,
till endast sju hundra mil. Projektilens hastighet
tycktes honom vara två hundra meter i sekunden, eller
omkring ett hundra sjuttio mil i timmen. Kulbottnen
tycktes vilja vända sig mot månen under inflytande
af centripetalkraften; men som centrifugalkraften
alltjemt hade öfverhand, var det sannolikt, att den
rätliniga banan skulle förändras till en kroklinig, hvars
beskaffenhet man icke kunde bestämma.

Barbicane sökte oupphörligt lösa sitt svåra
problem, men den ena timmen efter den andra förflöt
utan resultat. Projektilen närmade sig synbart månen,
men det var också tydligt, att han icke skulle uppnå
honom.

— Jag begär endast en sak, — sade Ardan, — och
det är att få passera tillräckligt nära månen för att
intränga i hans hemligheter.

— Förbannad vare den orsak, — utropade Nicholl,
— som vållat vår deviation!

— Förbannad, — svarade Barbicane, liksom han
plötsligt fått en ingifvelse, — vare denna meteorolit,
som korsat oss i vår väg!

— Hvad! — utbrast Ardan.

— Hvad vill du säga? — frågade Nicholl.

— Jag vill säga, — återtog Barbicane i en
tillitsfull ton, — att vår deviation härrör endast af
sammanträffandet med den irrande kroppen.

— Men han har inte ens snuddat vid oss, —
svarade Ardan.

— Det betyder ingenting. Hans massa, jemförd
med vår projektils, var ofantlig, och hans attraktion
var tillfyllest att inverka på vår riktning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:40:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jordman/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free