Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Londonprofiler - 1. Ansiktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 LONDONPROFILER
blick, ty hon tror, att han anat hennes uppsåt,
och det har han också.
Det är betydligt mörkare på kvällen, då
hon smyger sig ner till floden på en annan
väg, som leder dit ner vid sidan af bron.
— Vågorna, kylan, döden, tusen cabs —
Hon vaknade på S:t Thomas’ hospital i ett
litet rum, där staden sköljer upp vrakstumpar
efter de dagliga skeppsbrotten. Stillsamma
sköterskor i ljusblått och hvitt ägna här offren
för gatans olyckshändelser den första vården
och söka, sin plikt likmätigt, men icke förty
tämligen ogrannlaga, återbörda misslyckade
själfmördare till lifvet och Hans Majestäts fän-
gelser.
Många dagar gingo, hon flyttades till en af
de stora sjuksalarna med balkonger åt floden.
Men ännu visste man icke, om hon skulle bli
nog stark att kunna lida straffet för sin gärning.
Själf visste hon inte, hvar hon befann sig; för
sin syn såg hon endast tusen rullande cabs,
som hon förföljde genom en labyrint af gator
på jakt efter ansiktet. Och nätter som dagar
hörde hon endast det dofva ljudet af hästhof-
varnas tramp mot träkubben, när droskorna
flydde undan, villade bort henne, lockade henne
hit och dit, ty de voro allesamman likadana,
och det fanns tusen cabs —
En dag, då läkaren gick sin rund med en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
