Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Londonprofiler - 3. Predikaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PREDIKAREN 31
växa ut till ett odjur, som skulle vältra fram
genom gatorna, slicka hans ansikte med sin
kalla tunga och nästan kväfva honom med sin
tjocka, svafvelhaltiga andedräkt.
Det började skymma, stilen flöt ihop, men
detta underbara tal af Portia skulle han läsa
en gång till:
The quality of mercy is not strain’d,
it droppeth as the gentle rain from heaven–––
En grof och smutsig hand lades mellan
honom och Shakespeare.
— Läs inte mer, sir, ni fördärfvar ögonen.
Han såg upp, ännu med själen fylld af den
visa och ljufva Portia. Han hade de sista
minuterna varit svagt medveten om närvaron
af ett svartgrönt bylte på bänken bredvid ho-
nom, nu upptäckte han, att byltet var något
slags kvinnlig varelse, begåfvad med en mycket
robust kroppshydda, möjligen också med en
själ, i hvarje fall med ett par farliga ögon i ett
kopparbrunt och afskräckande ansikte. Främ-
lingen fann sig plötsligt lyssnande till en ström
al ord, fann sig öfverväldigad af en massa goda
råd, som han aldrig begärt och aldrig skulle
följa. — Han visste aldrig, hur och när hon
tog det korta steget från hans hälsa öfver till
sina egna privata angelägenheter, men efter
fem minuter kände han hennes lif, sådant som
hon föredrog, att han skulle känna det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
