Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Smålandsskisser - 2. Den unge prästen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN UNGE PRÄSTEN 49
— Det var rätt, att Kajsa kom till mig, sade
han. Nej tack — till kyrkovärden — nu är
det ingenting mera.
Det blef ett utbyte af godmiddag, god-
middag, och så var han ensam med sitt bikt-
barn.
På oändliga och förvirrade vägar, genom
år och händelser, som ingenting hade att göra
med ämnet, närmade hon sig slutligen saken,
och ju närmare hon kom, dess oftare torkade
hon sina ögon, desto ljudligare snöt hon sig i
förklädet.
— Jo, ser an det var förra söndan. Mid-
fastosöndag till, men jag hade blitt veckevill
och trodde det var bara lördag. Inte en mänska
hade jag sett på hela veckan, <jen ena dagen
går som den andra, och hur jag bar mig till
så tappa jag räkningen. Ja, pastorn har inte
sett min stuga än, kan jag tänka, den ligger
midt i Kalfhagen, och ingenting ser jag utom
skogstopparna och en fjärdingsväg till närmaste
grannen. Men aldrig har jag tagit så tokigt
fel förr om sabbaten, nej, aldrig i alla åren,
jag bott i stugan. Gud hjälpe mig, men jag
trodde vi hade lördag, och jag steg upp tidigt
och gjorde ifrån mig sysslorna och sen satte
jag mig i väfstolen och väfde hela dagen, se
jag var envis att få ner handduksväfven, kan
veta, pastorn. Det är sådana rara handdukar,
halflinne, och jag hade tänkt mig till prästgår-
4. — Wägner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
