Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Hattnålarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HATTNÅLARNA 173
— Ja, ja, men rör inte vid det, jag tycker
inte om det.
— Jag har öfvertaget, tänkte målaren.
— Hvarför får jag inte röra vid det? frå-
gade han obevekligt. Jo, därför att ni är rädd,
ja, det är ni, för att jag skall röra vid er lifs-
lögn. I ert innersta hjärta vet ni, att det, som
ni uppfostrat er till att kalla ert bästa, var det
värsta, som kunde ha händt er.
Stefanie rätade på sig och fick drottning-
minen på.
— Ni är ganska djärf, sade hon kallt.
Hvad vet ni om mitt innersta hjärta?
— Om jag är djärf, svarade han, besluten
att ej falla undan, så är det för att jag kämpar
för Eva. Tror ni inte, jag har förstått, att ni
ämnar återgälda er s. k. tacksamhetsskuld genom
att handla mot Eva, som de mot er? Ja, bevars,
det ser rätt vackert ut vid första påseendet, men
vet ni, jag rår inte för, att jag tycker, att ert
handlingssätt ganska mycket liknar en öfverlagd
hämnd för ett misstag, som ni aldrig förlåtit.
— Hvad är detta? tänkte hon. Hvad är det,
som nu har händt, eftersom jag låter honom stå här
och säga mig detta? Hvarför blir jag icke mycket
mera förbittrad, och hvarför går jag inte min
väg och förbjuder honom mitt hus och Eva för
alla tider? Sådana saker skulle inte den ena
människan få lof att säga till den andra.
— Hämnden är klädsamt maskerad, fortfor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
