Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Galileo Galilei, hans lif, hans upptäckter på himmelen med kikarens tillhjälp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SRJ ARR DNR RN FRE - !
32 JORDEN OCH SOLSYSTEMET.
tedde anblicken af ett landskap med bärgkedjor, bärgtoppar,
dalar och stora, släta partier af mörkare färg, hvilka han
ansåg vara haf; han kunde se, hur bärgen kastade skuggor
i solskenet och var i stånd att genom uppmätning af skug-
gornas längd bestämma bärgens höjd. Enligt de allmänna
föreställningarna åter var hvarje himmelskropp ett väsen
af helt annan art än jorden; allt som syntes på himmelen
var oförgängligt och fullkomligt. Himlakropparnas form
var sferisk, emedan klotet var den mest fullkomliga geome-
triska figur; och dessa sferers yta måste vara slät, emedan
deras fullkomlighet uteslöt hvarje ojämnhet.
Den nästa himlakropp, på hvilken Galilei riktade sin
kikare, var planeten Jupiter. TI stället för den välbekanta
glänsande stjärnan såg han nu en liten rund, belyst skifva,
en måne i smått format; och i närheten af den samma
upptäckte han fyra små stjärnor, som från dag till dag
ändrade läge. Det visade sig snart, att alla fyra hörde
till Jupiter; dessa stjärnor voro fyra månar, som kretsade
kring Jupiter i cirkelformiga banor, så som vår egen måne
omkring jorden. Han kallade dem för de Mediceiska stjär-
norna till det toskanska furstehuset Medicis ära. Berättelsen
om dessa sina upptäckter offentliggjorde Galileii ett arbete
med titeln "Stjärnebudet’". Genom dessa upptäckter steg
än ytterligare hans rykte. Hertigen af Toskana belönade
honom med skänker, konungen af Frankrike bestälde nya
stjärnor, hvilka skulle bära hans namn, och kardinal Barberini,
hvilken såsom påfve senare anordnade processen mot Galilei,
författade ett ode till hans ära. Under tiden vägrade andra
att tro på upptäckterna, ja kunde icke förmås att genom
en blick i kikaren öfvertyga sig om förhållandet emedan,
som de föreburo, hvad man där såg allenast var en sinnes-
villa, framkallad af djäfvulen.
Galilei öfvergick nu till studiet af planeten Saturnus,
hvilken i kikaren erbjöd en märkvärdig anblick. Han upp-
fattade saken så, som om planetens skifva varit försedd
med tvänne öron eller handtag. Först Huygens lyckades
förklara denna företeelse, hvilken från tid till tid växlade
utseende efter Saturnus” läge i förhållande till solen och
jorden och visade sig bero på en platt ring, som fritt sväf-
vande omgaf planeten. Hos planeten Venus fann Galilei,
såsom Kopernikus redan förutspått, olika faser, allt efter
planetens ställning till solen, så att planeten, liksom månen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
