Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fattigvård i Sverige och Schweiz af Ebba Pauli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bör ej allenast förses med uppehälle och fast bostad utan ock kristligen
uppfostras och undervisas.“
Man jämföre följande bestämmelser i kantonen Vauds lagstiftning:
“L’assistance a pour but:
a) Le soin des malades et des convalescents et l’entretien des
vieillards et infirmes avec les soins qu’exige leur état.
— — — — — — — — — — — — — — — — — —
b) L’entretien des enfants, leur éducation, leur développement
physique, intellectuel et moral et leur instruction professionelle.
— — — — — — — — — — — — — — — — — —
L’action de l’assistance légale s’étend jusqu’au moment où l’enfant
est en état de gagner honorablement sa vie, soit dans la règle jusqu’à
sa majorité.“
Det är betecknande nog, att när den ena lagen talar om
nödtorftig fattigvård åt den, som saknar hvad till lifvets uppehållande
oundgängligen erfordras, så talar den andra helt enkelt om underhåll och
den vård, som af tillståndet betingas. När den ena lagen nöjer sig
med att stadga, det barnen skola erhålla uppehälle, fast bostad och
kristlig uppfostran och undervisning, så talar den andra därjämte om
deras fysiska, moraliska och intellektuella utveckling samt om deras
yrkesutbildning. När den ena lagen slutligen anser verket fullbordadt,
när barnet fylt femton år, förlägger den andra denna tidpunkt till sex
år längre fram i dess lif.
Men redan här kunna vi stanna och spörja oss: “Är det rätt och
klokt att göra gränserna för fattigvården så vida, att genom
bestämmelser af denna art göra individens rättigheter och samhällets
skyldigheter så stora?“
Tvifvelsutan skulle det ligga en fara häri, en stor fara t. o. m.,
därest ej dessa bestämmelser motvägdes af andra, hvilka i sin tur lika
kraftigt betonade individens skyldigheter och samhällets rättigheter. Det
är bestämmelserna angående ersättning för lämnad fattigvård, som här
åsyftas. Dessa äro strängare än hos oss och lämna myndigheterna
friare händer. Solidaritetskänslan familjemedlemmar emellan är, så
förefaller det åtminstone, i Schweiz mera utpräglad än hos oss. Förmögna
släkter hafva gärna en »caisse de famille», från hvilken regelbundna
understöd lämnas fattiga medlemmar af släkten. Kanske kan det
betecknas såsom ett utslag af denna solidaritetskänsla, att man stadgat,
det ej allenast föräldrar och barn utan äfven syskon, svågrar och
svärföräldrar m. fl. lagligen kunna åläggas att ersätta lämnad fattigvård.
Uppstår nöd i ett hem på grund af familjeförsörjares försumlighet eller
dryckenskap, så anmäles detta af hustrun eller annan familje- eller
släktmedlem eller ock af den kommunala fattigvården till barnavårdsnämnden,
som har att konstatera förhållandet. Har detta skett, erbjudes
familjeförsörjaren att frivilligt afstå från sitt målsmanskap samt inbetala viss
årlig afgift för sina barns underhåll. Nekar han, eller är saken af
allvarlig beskaffenhet, göres den till föremål för rättsligt afgörande. Laga
domstol förklarar då mannen ovärdig att utöfva målsmanskap och
ålägger honom att utbetala det äskade underhållet. Uteblifver detta, såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
