Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppfostringsanstalten Sonnenberg af G. Rundgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att besöka under min vistelse i Schweiz. Man har tydligen med en
eller annan påbyggnad inrättat sig så godt man kunnat i förut befintliga
hus. Man kan därföre tänka sig luftigare sofrum och bekvämare lokaler
öfver hufvud, än de som stodo till buds t. ex. vid Sonnenberg.
Byggnaderna därstädes innehålla, utom bostad för föreståndaren
med familj, lägenheter för gossarnes inlogerande, skolrum, köksafdelning
och matsal, den senare ganska trång och mörk, i källarvåningen. Äfven en
gymnastiksal fanns i en sidobyggnad samt i samma hus en
slöjdverkstad. För bostad åt de tre vid anstalten anställda lärarna behöfves
däremot — liksom i allmänhet vid de Schweiziska anstalterna —
mycket liten apparat, då de beräknas vara ogifta och ha sin bostad
tillsammans med gossarna, med på sin höjd en särskild liten kammare
bredvid dessas sofrum.
Arealen innefattar 23 hektar öppen jord, inclusive gårdstomter, och
2 hektar skogsmark. För närvarande födas där 24—26 kreatur, d. v. s.
dubbelt så många som då anstalten där öppnades, vid hvilket tillfälle
jordbruket lär ha befunnit sig i mycket dåligt skick. Landtbruket går
hufvudsakligen ut på gräsodling. Större delen af den öppna jorden är
gräsvall med däri planterade dungar af fruktträd. Endast en mindre
del användes till potatis och trädgårdssaker. Den i Schweiz rikliga
nederbörden jämte ständiga öfvergödningar med naturlig gödsel gör
gräsgrödan särdeles ymnig, och kan man under sommarens lopp taga
flera skördar. Årsvinsten af jordegendomen belöper sig till 3 á 4,000 fr.
Den vid anstalten anställda personalen utgöres af föreståndaren
med fru, hvilken senare är anstaltens husmoder, tre skollärare, ett par
kvinnliga biträden för köksafdelningen och ett par manliga d:o för
ladugården och jordbruket.
Gossarne äro indelade i tre till antalet ungefär lika grupper, s. k.
familjer. I spetsen för hvarje familj står en af lärarna. Denna har
närmast tillsyn och ansvar för gossarnes dagliga och fortskridande
uppfostran. Han är tillsammans med dem hvarje stund. Han deltar med
gossarne i allt arbete, öfvervakar deras lekar, har tillsyn öfver dem
nattetid. “Familjen“ har till sitt förfogande ett sofrum och ett dagrum,
hvarjämte den äfven, åtminstone vid Sonnenberg, har sin särskilda
lekplats. Det synes vara meningen att hålla hvar familj, utom vid
skolarbetet, för sig själf, och tycktes detta vid Sonnenberg konsekvent
genomföras, så att äfven under fältarbetet hvar familj får sitt särskilda
göromål, skild från de andra. På andra håll syntes man emellertid vara
mindre noga. Vid uppfostringsanstalten i Landorf utanför Bern t. ex.
bröts familjeindelningen då gossarne gingo till arbetet från leken —
som för öfrigt också tycktes ske på gemensam lekplats — i det man
tog från hvarje familj de för hvarje arbete lämpligaste och lät dem
arbeta tillsammans. Man hade dock där något vidlyftigare jordbruk
än vid Sonnenberg, i det att äfven sädesbruk förekom. Emellertid
anser man, och detta betonades särskildt i Sonnenberg, denna indelning
i familjer såsom ett väsentligt uppfostringsmedel.
Dock en svårighet! Det faller genast i ögonen hvilket ofantligt
arbete som kräfves af hvar och en af anstaltens lärare. Med undantag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
