Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sedermera uti fredstraktaten i Fredrikshamn den 5/17
september 1809 äfven formligen afstod sina anspråk, voro
folkrättens alla fordringar med hänseende till
giltigheten af föreningen mellan Finland och Ryssland uppfylda.
Af fredsunderhandlingarna meddelar Ordin en
vidlyftig skildring (II, 434—486), som är oväntadt fri
från de utväxter, hvilka vanställa öfriga afdelningar af
hans arbete. Tidigare har Zlobin med stöd af
arkivaliskt material framstält hufvudgången af
underhandlingarna, men då hittils ingen mera detaljerad skildring
förelegat, eger den rad af depescher från ryska
utrikesministern arkiv, hvilkas innehåll Ordin i sitt slutkapitel
refererar och af hvilka han dessutom aftrycker flera
bland sina bilagor, intresse för såväl forskare som äfven
en större allmänhet. Naturligtvis har dock den
allmänna tendens, som genomgår boken, också här tryckt
sin prägel på framställningen.
Det är med högt uttalad tillfredsställelse Ordin
följer underhandlingen i dess olika skeden; han jublar,
att i Fredrikshamn godtgjorde utrikesministern grefve
Rumjantsoff de fel, Speranski begått i Borgå och
Petersburg. Anledning till detta påstående finner han i den
bestämdhet, hvarmed Rumjantsoff genomdref Rysslands
fordringar, och särskildt i hans vägran att låta i
fredstraktaten ingå en af de svenska underhandlarene
påyrkad förbindelse af kejsaren att bibehålla Finlands
inbyggare vid deras religion, lagar och privilegier. Ordin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
