Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Personligheter - Maxim Gorki
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var en rik köpman, hon hade tagit lektioner av en student,
blivit förälskad i honom, bedragen o. s. v. Slutligen måste
hon skiljas från sin nya vän — den trasige lösdrivåren —
hon försäkrar att hon alltid skall minnas honom och hon
envisas att bjuda honom pengar, men han vill inga ha. "Det
var inte längre pengar det kom an på". Hon går in och han
sätter sig på en bänk vid porten. En nattvakt överrumplar
honom, misstänker att han är där för att stjäla. Det blir ett
uppträde, han blir tagen av polisen, men blir åter lössläppt
morgonen därpå.
Det ligger en stor, enkel skönhet över denna lilla berättelse,
så äkta mänsklig, men framför allt så äkta rysk. I synnerhet
är den typisk för den på djupet av sitt hjärta optimistiske
Gorki.
Medlidandet och trotset är grunddragen hos Gorki, därför
är Kristusgestalten och Promethevsgestalten de största
symbolenia för honom. Just dessa krafter — trotset och
medlidandet — är de båda nödvändiga hävstängerna för ett sant
mänskligt framåtskridande. Att pressa in all världens smärta
i ens egen själ och att med "de tappres vanvett" i ögonen
trotsigt kämpa för det goda, det rätta — detta är Gorkis
lära.
Få lia diktat skönare dityramber till trotset än han:
"Sången om stormsvalan", "Sången om falken" t. ex.! Och
få ha i vår tid så gripits av medkänslan som han.
I sina memoarer (utgivna på svenska i två volymer: "Min
barndom" och "Ute i världen") har han bl. a. på ett
mästerligt sätt återgivit sina egna banidomsintryck. Man läser dessa
hans minnen med sällsynt spänning. Särskilt fäster man sig
vid skildringen av morfadern och mormodern, båda tecknade
ovanligt levande. Men de äro annars så olika — t. o. m. deras
28 — J/Indel, Poesi.
433
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
