Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
regnade in. Men mannen, som helt visst älskade sin hustru
och tänkte med ömhet på det barn, hon bar under sitt hjärta,
tröstade henne och svarade, att det inte skulle dröja länge,
förrän de hade en ny och präktig stuga att flytta in i. "Du
skall få se, Kerstin", sade han skämtande, "att den dagen,
vi håller barnsöl, skall vi också hålla taklagsöl". Så blev
det emellertid inte. Jakob Erling byggde aldrig nytt, den
gamla Ljungmostugan blev hans hem för livet.
Han var en liten, spenslig man med en oftast inåtvänd och
osäker blick och en viss kvinnlig sirlighet i sitt sätt. Han
var av en finare men också lösare materia än allmoge folk i
allmänhet, han saknade deras vanliga kärvhet och
trumpenhet men hade ej heller deras säkerhet. Hans far hade varit
båtsman och hade för övrigt gjort sig känd vida omkring
såsom en ovanligt skicklig fiolspelman; han var en väl sedd
gäst på bröllop och danstillställningar, så mycket mer, som
han var sällsynt livlig och även i dansen en mästare. Dess
underligare tycktes det folk, att han, som alltid förefallit
obekymrad, en dag hade funnits hängande död i ett träd ett
stycke från hemmet. Det hade varit på själva påskdagen,
och det sades, att då man hittat honom, hade hans händer
stelnat i ett krampaktigt grepp kring ett par utstående
trädgrenar, så att han liknat en korsfäst...
Utom detta fanns det i släkten åtskilligt som tydde på
bristande sinnesjämvikt. En farbror till den äldre Erling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
