Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ofta, både för hans lillgamla sätt och för faderns bedrifter,
som voro kända vida omkring, ty barn äro ofta grymma och
inte alltid på det tanklösa och oskyldiga sätt, man vanligen
föreställer sig. De upptäcka lätt varje säregenhet och
förfölja den utan barmhärtighet.
För övrigt voro många bland barnen ohyfsade och råa.
Det fanns ligor av skolbarn, som gingo omkring och slogo
ner skorstenar på stugorna, vandaliserade trädgårdar,
be-drevo bond fångeri i smått och stulo systematiskt i butikerna.
Många svuro som knektar, hade perversa konster för sig
och förde stundligen drängstugornas erotiska slangspråk på
tungan. Det gällde ibland även om barn, som ansågos väl
uppfostrade och som både lärare och föräldrar trodde
uteslutande gott om.
Sten höll sig så mycket som möjligt för sig själv, särskilt
då han blev större och brodern hade slutat skolan. Han
kände sig olik de andra och namnet Erling brände honom
som ett öknamn. Men den livliga fantasi, som ibland jagade
och plågade honom, var honom på samma gång en
lyckokälla. I leken var han ofta fumlig och blev beskrattad, men
rycktes han väl med, njöt han av den på ett intensivare sätt
än någon annan och ville då ogärna bryta av och sluta upp.
Var det snöbollskrig, trängde han sig gärna fram i spetsen.
Då var han den som tog revansch. Då var han en ny
Alexander den store; dödsföraktande och oemotståndlig gick
— 74 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
