Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ynglingens, så har den dock några, som, på sitt sätt,
motsvara dem. Jag har ingen ridhäst i stallet att gå och klappa,
ingen lekstuga i trädgården, inga välkomnande lekkamrater.
Men jag har mina minnen ute från heden och stenbacken, jag
har diket där nere, där det växte veketåg, som jag brukade
göra båtar av. Möblerna där inne äro de samma, som när
jag var barn, fast de inte ha någon förnäm glans över sig ...
Och min mor är vördnadsvärd och god, fast hon i dag
troligen är borta och skurar golv någonstädes. Och — ja visst
— den gamla fyren är kvar ute i havsbandet, månne den är
tänd ännu?
Iian reste sig och gick genom skymningen bort mot
stenmuren. Jovisst — där blinkade fyren sin tysta, stolta
hälsning. Och där vek en gumma in åt stigen, Sten såg genast
på den tunga och dock snabba gången, att det var modern
som kom. Och då blev han med ens så ängslig, ty han
tänkte, att hon nu måste se mycket gammal, trött och sliten
ut. Hon kom genom den grå skymningen med huvudet böjt
mot marken, liksom hade hon gått i tankar. Men då han
mötte henne, såg han, att hon var sig alldeles lik, ja, det var
som om hon blivit spänstigare med åren. Det var underligt,
att hon kunde se så ung ut, trots allt...
Mor, kära mor!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
