Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men när han såg på stenhuggarens gråpappersbit mecl de
tafatta bokstäverna, var det ändå på något sätt, som om hans
bitterhet hade mildrats. Oskar Hallberg var i alla fall en
god och trogen själ och man kunde inte begära, att han skulle
förstå...
Med pappersbiten hopskrynklad i handen sjönk han in i
halvsömn och låg så ända till morgonen. När han vaknade
upp, kom han ihåg, att han hela natten legat och tuggat ett
par satser ur någon bok — han hade läst dem om och om
igen, som ett barn läser en katekesläxa. Jovisst, det var
Almquists ord — han, den underlige mannen, som förstod
den svåra konsten, att "bära slavbördor och dock skratta"—:
"Ett, o hjärta, kan du icke ännu... du skall lära dig
välsigna den kalk du fått att dricka och korset skall du nalkas
utan skrynklor i pannan ..."
Orden hade bränt sig fast i hans hjärta, men saken, ack,
den hade han inte lärt sig —
— i 218 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
