Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den trånga porten. En utvecklingshistoria (1924) - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sten bugade sig tafatt och gick mot dörren.
— Ett ögonblick! ropade doktorn efter honom. Ni
kunde lämna dem till Strix, där tror jag, att de bli
antagna. Jag skall ringa och förorda dem!
— Jag får tacka doktorn så mycket, men där tycker
jag inte, att de passa riktigt.
— Jo, varför inte? Dikterna äro ju litet religiösa
förstås — det gör ingenting!
— Nej, tack så mycket, doktorn.
Skalden log litet för sig själv och vandrade upp till
det stora arbetarepartiets huvudorgan. Här fick han
vänta en timme innan han blev insläppt till tjänstgörande
redaktionssekreteraren. Det var en fryntlig herre, men
besvärande fetlagd i poetens ögon. Han läste dikterna.
— Ja, tja! Det var subtila saker det här, sade han
och tittade prövande på deras upphovsman, vars namn
han förut kände till något. De gå i annan stil än edra
vanliga.
— Ja, det kan ju hända.
— Tja. Det är ju vackert det här. Men vad tror ni,
grundläggare Pettersson säger om dylikt?
— Ja, han säger förmodligen ingenting all.s — han
läser dem väl inte ...
— Men det är ju meningen, att tidningen skall läsas!
— Nå, men grundläggare Pettersson — är han litterär
rådgivare här då?
Sten kunde inte låta bli att skratta, dock gjorde han
det så litet utmanande som möjligt.
— Hm, hm. Ja, vad har ni tänkt att få för dikterna
då?
Poeten kom ihåg, att han inte druckit kaffe ännu,
323
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
