Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den trånga porten. En utvecklingshistoria (1924) - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Hallå, hallå — hör du Södergård, kom hit ett
tag!
En liten rödkindad man, vars ironiskt neddragna
mungipor lustigt kontrasterade mot det ungdomliga
utseendet, reste sig och närmade sig med förnäm långsamhet
de båda poeterna. Södergård var en ung filosofie doktor,
känd som romanförfattare och konstkritiker i
huvudstadspressen. Sten hade aldrig förr sett honom men
stundom läst hans artiklar, vilka voro berömda för sitt
skarpsinne och alltid hade en satirisk udd. Han hälsade
överlägset på Fröjd och ännu överlägsnare på Erling.
— Jag får gratulera dig till din framgång med
kupletten Hjärterdam, vars sköna melodi inträngt i
allas hjärtan, sade han till den förre. Du har ju rent
lagt fosterlandet för dina fötter.
— Tja, hm — det fäster jag mig inte vid, nej då,
inte alls! Jag har annat att tänka på. Nå, har du en
ny roman i höst?
— Nej, nu skriver jag inga romaner mer. —
Söder-gård drog ned mungiporna ytterligare och sköt ut
underläppen :
Romaner äro ingenting annat än lögn, har du inte
insett det? Bara förbannad lögn! Man konstruerar ett
händelseförlopp, bygger upp ett livsöde, som det passar
sig. Idel barnsligheter — inte fan går det till så i
livet... Det som är viktigast i livet, det är odugligt i
romanerna. Det svär absolut mot estetiken.
Jo verkligen — är han inte skarpsinnig, tänkte Sten.
— Säg inte det, säg inte det, sade Fröjd. Romanen
har framtiden för sig. Rolland, Barbusse...
— Det är på sin höjd halvsanning. Det har bara
364
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
