Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Såsom landshöfding sökte Adlersparre afhjälpa nöden
och eländet inom länet, hvilka stigit till det yttersta, men
rönte härvid föga eller ingen medverkan från de styrande
i Stockholm.
— — — — — — — —
Mellan Adlersparre och den nye kronprinsen, Karl
Johan, rådde väl icke något egentligen spändt förhållande,
men ej heller något ömsesidigt hjärtligt förtroende.
Kronprinsen visade väl Adlersparre redan från första början
ganska mycken uppmärksamhet, brefvexlade med honom
och besökte honom på sina resor, men hade på samma
gång kunskapare anstälde, hvilka följde
»revolutionsmakaren» med ett vaksamt öga. Karl Johans planer till
genomförande af en förening med Norge genom vidsträckta
politiska kombinationer ogillades bestämdt af Adlersparre,
hvilken vidhöll sin ursprungliga uppfattning, att målet
skulle vinnas med en folkrörelses makt och med stöd af
den norska allmänhetens medverkan. Då Karl Johans
unionsplan, till det yttre, blifvit genomförd, och denne
ville indela Norge i två militärguvernement samt utnämna
Adlersparre till militärguvernör för det nordliga Norge,
så både protesterade Adlersparre mot kronprinsens plan
till denna anordning och vägrade bestämdt att taga någon
befattning därmed. På Karl Johans uttrykta harm
häröfver och framhållande af sin rätt som segrare svarade
Adlersparre följande manliga ord:
»Norge är icke besegradt, utan vunnet genom en
konvention med Danmark. Är det meningen, att mellan
Sverige och Norge bilda ett brödralag, nåväl, må då
föreningen börja inifrån. Må man akta sig att genom
inblandning i ett ädelt folks enskilda angelägenheter störa
dess förtroende samt aflägsna tron på de nya
förbundsbrödernas ärliga afsigter.»
Erfarenheten har nogsamt bekräftat riktigheten af
Adlersparres manligt ädla och framsynta uttalande, hvilket
på sin tid betraktades rent af som fosterlandsförrädiskt,
ja, man skydde icke ens att utsprida rykten att
Adlersparre var besoldad af norrmännen, samt att han med
penningar och flygskrifter sökte uppvigla dem mot den
svenska styrelsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
